Aftonbladet – 6 oktober 1866, sida 3

STODBA Ol TV BITS. UTRIKES FRANKRIKE. Monitören meddelar, att markis Moustier, som under sin vistelse i Biarritz inför kejsaren aliagt ed såsom utrikesminister, den 1 dennes foga sig till Paris för att öfvertaga sin portfölj. Den diplomatiska kongress, som man trodde skulle samlas i Biarritz under kejsarens vistelse der, blir ej af. Bismarck kommer ej att lemna sin lugna tillflyktsort i Pomirern förr än mot slutet af denna månad; underrättelsen om furst Gortschakoffs resa till en badort vid Gascognebugten befinnes vara ett misstag af Patrie, och furst Metternich tyckes äfven ha slagit besöket i Biarritz ur hågen. Kejsar Napoleon lär ämna återvända till Paris redan den 12 dennes. Frankrike har i år på många trakter varit hemsökt af förfärliga öfversvämningar, hvilka förorsakat ofantlig skada. Nästan öfverallt i mellersta delen aflandet ha kommunikationerna samt till och med telegrafförbindelserna blifvit rubbade eller fullkomligt afbrutha. Vattnet står i somliga floder 2 meter högre än 1846. Allier har hittills bortryckt fyra och Loire två broar. I arrondissementet Brionde har en by med 20 hus blifvit bortspolad af vat enflödet. En mängd dammar ha blifvit förstörda, och ett ännu större avtal skadade. Staden Tours öde beror, säger den mindre Monitörn, af styrkan hos en damm, på hvilken redan betydliga remnor visa sig. Man hoppas dock, att staden skall bli skonad, och att kommunikationen mellan densamma och Paris, den enda våg på hvilken förbindelsen mellan Paris och Loiredalen nu eger rum, icke skall afbrytas. I Amboise står bangården under vatten. Mellan Orleans och Tours går icke längre något bantåg. BSeinen har varit i oupphörligt stigande i Paris; vattnet slår mer än 6 meter öfver vattenmärket. Isynnerhet har, Quai de Bercy varit utsatt för öfversvämningen. 1 Monitörens tryckeri på Quai Voltaire har man måst pumpa en hel natt för att hålla det fritt från det vatten, som inträngde genom kloakerna. I dessa dagar har likväl vattnet börjat falla såväl i Seinen; som Loire och Cher, i förstnämnda flod till och med mycket häftigt. TYSKLAND. Magdeb. Ztg påstår att de tre nya preussiska provinserna sxola benämnas SlesvigHolstein, Hannover och Hessen. BSistnämnde provins skall indelas i tre ?Bezirke?: 1) Kassel, bestående af de hittillsvarande provinserna Öfre och Nedre Hessen, en del af Fulda samt kretsarne Biedenkopf och Wöhl; 2) Wiesbaden, bestående af hertigdömet Nassau och kretsen Wetzlar; 3) Frankfurt, bestående af fristadens förra territorium, kurhessiska provinsen Hanau, en del af Fulda, de från Baiern erhållna distrikterna, landgrefskapet Homburg, distriktet Rödelheim samt nassauska amtet Höchst. Deremot skall kurhessiska enklaven Schmalkald n införlifvas med Erfurt, Schaumbur; med Hannover och Meissenheim me Coblentz. Den nya provinsen Hessen kommer sålunda att räkna 1,387,000 invånare, Hannover 1,925.000 och Slesvig-Holstein (med Lauenburg) 1,009,000. I detta sistnämnda tal tyckes hela Slesvig vara rniedräknadt. Vi ha för någon tid sedan omtalat den betydliga förändriog som visat sig i de sydtyska regeringarnes hållning mot Preussen efter freden i Prag. Äfven om befolkningen icke öfverallt följer med i denna riktning, framträda dock regeringarnes sträfvanden att afsluta förbund med Preussen allt tydligare. I Wiärtemberg utgör det preussiskt sinnade partiet i andra kamma: ren omkring en tredjedel af ledamöterna och utgör således blott en minoritet; men icke desto mindre ämnar en representant interpellera regeringen rörande en allians med Preussen. Ryktena om ett emligt färbund mellan Baiern och Preussen bekräftas äfven af sednaste underrättelser från Miänchen. Det heter nemligen, att väl ännu icke existerar någon skriftlig öfverenskommelse, men att preussiska kabinettet kort efter fredsslutet fann anledning att påpeka det önskvärda uti en Härmare sarbmanalätning mellan Nordtyska förbundet och Baiern. Likaså yttrar Nurnb. Corresp, att baierska regeringen undey glla omständigheter skall sträfva att slu!a sig så nära till Preussen som möjligt. Från Stuttgart afsändes den 30 Sept. ett extratåg till Berlin med 8 millioner gulden i siifver, som Wirtemberg skulle betala i krigsomkostnader, I September månad hade en deputation af borgare från det lilla furstendömet Greiz begifvit sig till Berlin för att inför konungen uttala sina önskningar med afseende på furstendömets framtid. Då regerande furstinnan Karolina fick veta detta tilltag, gaf hon alla sins polisbetjenter och gensdarmer befallning att gripa deputationens medlemmar såsöm upprorsmakare. Gensdarmerna drogo sina svärd och kringrände bangården — men funno ingen. Deputationen hade funnit utväg att begifva sig åstad en annan väg. I Berlin mottogs deputationen vänligt hos grefve Bismarck, men efter dess återkomst har furstinnan Karolina gifvit befallning om anställande af rättegång mot de ?affällige?. ITALIEN. Från Florens skrifves för den 27 Sept.: ?Vi ha nu ändtligen erhållit de första närmare underrättelserna om Palermos besättande af våra trupper och om den anarki af hvilken denna stad under flera dagar var hemsökt. Hvad som förefallit är vida allvarsammare än man här antog. Iusurgenfoga antal var icke långt ifrån 30,000, la bi p och deras an att klostr ätte bibehållas. I förbigående kan anmärkas, att vid ne 25,000 personer af allmogen lefva af lostren i Palermo. De upproriske beherr