Aftonbladet – 6 oktober 1866, sida 3

af de stora frågor, som under hans parlamentariska bana förekommo i engelska underhuset, och de voroi sanning ej frågor af små dimensioner dessa: parlamentsreformen, åt hvilken han egnat ej mindre än fem tal, apphäfvandet af föreningen med Irland, jularnes emancipation, ordnandet af regerinn öfver Indien, m. fl. Det utmärkande r Macaulay är att han i sina tal ej minåre än i sina öfriga arbeten — ty de äro ullkomligt utarbetade och fulländade afnandlingar — betraktar den omhandlade rågan från en stor allmän synpunkt. Häratef det sällsynta förhållandet att de, ehuru oerörande rent engelska frågor, intressera och fängsla hvarje bildad läsare, han må tillhöra hvilken nation som helst. Den jfversättning, hvari de nu blifvit delgifna len fiaska och svenska allmänheten, synes, vid ettehastigt genomögnande, vara gjord med trohet och omsorg. Köksträdgården Anvisning att anlägga och sköta köksträdgårdar samt att i hushållet använda deras alster. En skrift för folket af dr F-. C. Schiibeler. Örebro 1866. Arbetet sluter sig värdigt till den följd af soda arbeten, man i många år sett utgå rån den förläggarfirma, hvilken man svårigen skall frånkänna hedersrummet bland samtliga svenska. Vi draga oss icke för utt här nyttja den banala frasen, att ?förattarens namn är en borgen för arbetets örträfflighet?; professor Schiibelers förfatjarnamn har alltid utgjort en litterär gaanti. En bok sådan som denna har en sanska stor praktisk vigt och hetydelse. Vi ia i wårt land ännu en stor reform att göra: reformen af den diet, vårt folk för i vårt rfva klimat och med sitt tunga arbete. Der Mensch isst wie er ist? sade den befömde v. Rumohr, och en annan bordartist, Antonius Anthus, utropar, sedan han skillrat hinduernas magra kost: är det då nåsot under, om sålunda millioner, som icke ita något kött, lätt hållas i tygeln af nägra å roastbeefätande engelsmän?? — Då maen förvandlas till blod och blodet till kött, rerver, ben och hjerna, skulle då icke föloämnena härigonom ock:å inverka på sinrelaget och själsförmögenheterna, kortelien på allt, som man räknar till det själika hos menniskan?? säger författaren till iu anmälda bok. Ett bidrag till den stora reform, vi nyss nämnde, är prof. Schäbelers bok. Måtte hon ränga igenom, ned till massorna, tör hvilka won är egnad! Arbetet utgafs i Kristiania förlidet år, med understöd af ?det Kon 1. Selskab for Norges Vel.? Författaren har ej allenast emnat sitt bifall till bokens utgifvande i ;vensk drägt, utan derjemte för svenska uppagan lemnat åtskilliga rättelser och värdeulla tillägg, samt ställt de för norska uppagan använda träsnitt till svenske förlägsarens förfogande. Härigenom har denne kommit i tillfälle, att, utan allt understöd rån vare sig svenska landtbruksakademien ller hushållvingssällskapen, lemna boken, cke obetydligt tillökt, till ett ännu lägre ris än den med oflentligt understöd utgifna riginalupplagan. Det vore en barnslighet att på öfverflytandet af denna bok från norskan till svenkan vilja tillämpa det klander, man med äl egnat ät vanligt öfversättarfjesk med worska och danska vittra arbeten. Utom let att allmänfattliga skrifter för folket icke åla vid att vara skrifva på någon annan in den för folket tillgängligaste munarten, ar särskildt denna bok behöft försvenskas lerföre, att författaren, för att bereda henne nsteg hos Norges allmoge, icke blott alletädes och uteslutande begagnat rent norska räxtnamn — hvilkas öfversättande säkerlisen kostat stort besvär — utan äfven så nycket som möjligt närmat sig norska folkpråket. Den ärade förläggarens bekymmer ör att kritiken af skandinaviska skäl skulle lla upptaga hans öfversättning äro således ulldeles ogrundade. Den svenska upplagan är för öfrigt tillgnad Sverges folkskolelärare, och säljes aktadt en mängd träsnitt för det ytterligt illiga priset 75 öre. — Washington Irvings efterlemnade arbeten. fter denne i November år 1859 aflidne amerianske författare och statsman, hvilken, såsom ekant är, en längre tid vistades såsom unionens ändebud i Madrid och utgifvit åtskilliga arbeen om den morisk-spanska tiden, har man yterligare funnit flera bearbetningar af spanska agor och historier äfvensom biografiska skizter ch recensioner samt en novell i brefform : ?Leters of Jonathan Oldstyle, Gent. Dessa efteremnade arbeten skola inom kort utgifvas i två and af Hurd och Honghton i Newyork under iteln: Spanish papers and other Miscellanies. panska och spanskt-moriska ämnen behandlas : The Legend of lord Roderick, Legend of Count ulian and his family, The Legend of Pelavo, ibderrhaman, the founder of the Dynasty of the Imiades in Spain, Chronicle of Fernan Gonzaer, Count of Castile, Chronicles of Fernando the aint samt Spanish Romance. — Af den amerikanske skalden Henry songfellow ligger ett nytt band poesier under ressen. — Guizot är på sin landtegendom i Valicher sysselsatt med utarbetandet af åttonde och ista bandet af sina: Memoires pour servir å histoire de mom temps, hvilket går till 1848 ärs evolution. Åttonde delen skall börja med ett ntressant kapitel om Guizots personliga förbinelser med Ludvig Filip, i hvilket en mängd utrag ur bref från konungen meddelas. — Wochenschrift des Nationalvereins, som n tid varit indragen, utgitves nu åter i Heidelerg under förre redaktören von Rochaus ledning. — Eskimolitteratur. Sista månadsnumret af ribners: American and Oriental Literary Reord redogör bland annat för flera i kolonien jodthaab på Grönland på eskimospråket skrifna ch tryckta böcker. Det är öfversättningar ur ibeln och en allmännyttig journal med illustraioner i träsnitt, tecknade och skurna af eskinoer, — Ett nytt lustspel af Sardou bär titeln: Les bons villageois?. Författaren har föreläst let för Gymnaseteaterns medlemmar, hvilka lära känkt det sitt fulla bifall. — Porte S:t Martin-teatern i Paris inöfvar nder titeln: ?Les Parisiens å Londres åter ett f dessa monsterstycken, som der finna en så acksam publik. Det är indeladt i fem akter ned en stor mängd tablåer, och uppsättningen ostar direktionen mer än 200,000 francs. Manb ör sitt bästa att tillfredsställa parisarnes lystad efter ovanligheter. Ett ångande lokomotiv kall brusa fram öfver scenen, ett ångfartyg agga på hafvet, och verkliga negrer komma att tföra en ballett. — Kapellmästaren Strauss har under den tora verldsutställningen i Paris förhyrt industrialatset på Chainps-Klysbess för att der gifva nonsterkonserter, under ledning af Berlioz, Gouod och Pasdeloup. Verdi och Rossini ha aflagit tillställarens uppmaning att medverka härid.