Aftonbladet – 5 oktober 1866, sida 3

-Jatt sinnesstämningen i de annekterade lär ;Iderna icke är sådan man kunde önskt Från Hannover berättas att en stor del hufvudstadens befolkning blifvit ense o1 att anlägga sorgdrägt för ett helt år frå och med den dag, då annexionslagen bli kungjord. I åtskilliga meddelanden frå Kurhessen yttras betydligt missnöje derö ver att de nuvarande preussiska myndighe terna icke synas vilja infria de löften, sor generalerna Miälbe, Beyer m. fl. gåfvo vi sitt inryckande i Kassel. Isynnerhet tyc kes det fordna kurhessiska oppositionspar tiet (representantkammarens liberala majo Iritet, som fört en mångårig strid mot kur furstens regering) finna sig svikna i sin förhoppningar, då dess medlemmar påtag ligen smickrat sig med att få spela en be tydande roll under den nya styrelsen. Me; detta är långtifrån händelsen, och preussi ska regerivgen vill helst undvara d:ra tjenstaktighet samt har rent af afslagit el ansökning om återinsättande af de embets män, som under författningsstriden blifvi afskedade eller satta på lägre lön. —. Frankfurt fortfar utvandringen, och det för säkras att för ögonblicket närmare 600 ele ganta våningar stå tomma i stadens bäste qvarter. Preussiska representantkammarens utskotts betänkande angående annexionen af Slesvig och Holstein utkom af trycket samma dag som landtdagen afslutades. Detta väckte något uppseende, då man väntat att försla. gets behandling i kammaren skulle föregå landtdagens afslutande, helst regeringen vid förslagets framläggande anmodat landtdagen att påskynda behandlingen deraf så mycket som möjligt. Man antager att grefve Bismarcks afsigt med uppskofvet varit att gifva det tyska elementet mera tid att koncentrera och befästa sig. Det öfverensstämmer också temligen med ett telegram, som säger att grefve Bismarck på en förfrågan af svenska sändebudet skall ha svarat, att frågan om Nordslesvig ännu var långt ifrån mogen att afgöras. Emellertid lärer ett uppskof till November eller ännu längre icke göra någon ändring i fråga om befolkningens åsigter och önskningar. Hvad sjeifva utskoltsbetänkandet angår, så ger det en ganska vidlyftig framställning af slesvig-holsteinska frågans utveckling efter 1863, utan att dock innehålla något nytt. Grunden för utskottets deduktion fin nes framförallt i den promemoria; hvilken preussska regeringen lät offentliggöra i Maj 1565 samt 1 kronjuristernas betänkande. Preussens rättsåtkomst till hertigdömena finnes i de med konungen af Danmark den 30 Oktober 1864 och kejsaren af Österrike den 26 Augusti 1866 afslutade fredstraktater. Om Augustenburgarens arfsrätt är icke fråga; hertigdömenas förmenta kraf på jelfständighet bestrides med det faktum, att de aldrig utgjort. någon sjelfständig tatsenhet?, att de äro ur stånd att försvara ig sjelfva mot yttre anfall; samt att uppättandet af en duodes-stat vid Elben är en historisk omöjlighet?, helst då tre tyska nonarkier och en fristat sämtidigt upphört tt existera. Någon rättighet att fatta belut om deras öde kan man ej medgifva ertigdömenas invånare, ?då en befolknings ordran att konstituera sig till stat icke när ängre, än dess kraft att häfda sin oafhänighet?. Då i motsats dertill fredstraktaens 5:te artikel bestämmer, att en sådan jelfbestämningsrätt skall erkännas för Norra lesvig, så måste landtdagen efter regeriujens förklaring. afhålla sig från diskussion m motiverna. Dertill kommer att omröstingen i Nordslesvig vidrör nationalitetsrågan, men omröstningen 1 hertigdömena eremot frågan om den politiska förbindelen inom samma nationalitets område. Reeringen har åtagit sig förpligtelsen med afeende på de nosdslesvigska distrikterna för tt på förhand afvända alla reklamationer rån utlandet. Betänkandet förkastar väl ke detta argument, men anmärker dock tt man hoppas underfortgången af de sväfande förhandlingar, som hittills icke ledt 11 någon bestämmelse om gränsen eller tien för omröstningen, kunna helt och hålet undanrödja fredstraktatens 5:te artikel, ler åtminstone inskränka omröstningen till. e nordligaste distrikterna. ÖSTERRIKE. Från Wien meddelas att vice amiral egethoff, hvars entledigande från öfverommandot öfver Medelhafsflottan gifvit andning till mångahanda rykten, skall förega en resa på 6 månader till Frankrike, j ngland och Nordamerika, för att göra sig) ekant med dervarande marininrättningar ch nyaste uppfinningar i sjöartilleriet. Ef r hans återkomst skola betydliga förskansingsarbeten företagas vid Adriatiska hafet, samt flere nya örlogshamnar upprättas. början af denna månad skall en tsterkisk eskader afgå under kapten Pokornys efäl till de grekiska farvatinen, der redan ere österrikiska örlogsfartyg äro statioerade. FASTER SPE