Aftonbladet – 4 oktober 1866, sida 3

AVOLLeRAL della DeVvis på förtroende, men UIlllN I hemställt, att stipendierna måtte få utdelas för li början af nästa år, hvilken åsigt musei styrels I biträdt. Under det nu ingångna året, liksom under fi regående, komma föreläsningar i tekniskt veter skapliga ämnen att hållas. . Efter uppläsandet af berättelsen höll professc I Palmstedt ett föredrag om utvecklingen af lysga: industrien. Deri lemnades först en redogörels för den ofantliga qvantitet lysgas, som nu kor sumeras i Paris, hvarest förbrukningen år efte lår växt, till en del i följd deraf, att lysgase alltmer funnit användning till kokning för mir dre hushåll och till värmeapparater. År 1855 ha de förbrukningen uppgått till 40,774,400 kubik meter, men 1865 till 116,171,727 kubikmeter. nämnda föredrag omförmäldes tillika, huruson alla nya byggnader som uppfördes i Paris, för sågos med en genom hela huset murad ihåljj pelare, genom hvilket hufvudgasröret uppleddes så att man derifrån med lätthet sedan kund leda gasen hvart man önskade inom huset. Angående gaslysningsbolagets i Stockholm verk samhet under år 1865 upplystes, att vid gasver ket hade med begagnande af 306 retorter blifvi tillverkade 117,320,000 kubikfot lysgas, och had förbrukningen under året förhållit sig sålunda att till gatubelysningen åtgått 23,991,000 kubik fot, för enskildt bruk 79,915,000 kubikfot och fö gasverkets lyshållning 1,434 000 kubikfot, elle tillsammans 105,340,000 kubikfot. För den all männa gatubelysningen hade begagnats 2182 gas. lyktor och för den enskilda gaslysningen 42,137 lågor med 4862 mätare. Uti elningen för nyss: nämnde år å hvarje aktie 375 rdr hade varit 6C rdr, alltså 16 . Kapten von Francken meddelade, att den för undersökning af nitroglycerinen tillsatta komitå till ledamöter inkallat konsul Smitt och kapten Wennerström, hvarjemte omnämdes, att man nu gjort en uppfinning, som satte utom allt tvifvel att nitroglycerin utan fara kan transporteras. Medlet är enkelt. Man uppblandar nitroglycerinen med en liten qvantitet alkoholhaltig vätska, som gör nitroglycerinen alldeles oskadlig. Då sprängoljan skall användas, skiljes den nu alkoholhaltiga vätskan, genom pågjutande af några droppar vatten från nitroglycerinen, utan att denna genom nämnde procedure förlorade det minsta af sin sprängkraft. Man hade vid Tyskbagarbergen anställt försök härmed, hvarigenom fullkomlig visshet vunnits, att nitroglycerin, sålunda behandlad, kunde fraktas utan ringaste fara såväl på ångbåtar som jernvägar. I afseende å försigtighetsmått, som borde iakttagas vid begagnande af nitroglycerin till sprängning, fästade kapten von Francken uppmärksamheten på, att de olyckor, som inträffat, till en del härledt sig deraf, då man direkte hällt nitroglycerin i borrhålet (begagnades patroner vore aran i detta hänseeride undanröjd), att sprickor funnits i berget, genom hvilka nitroglycerinen nedträngt samt exploderat, då man i sådana sprickor sedermera ansatt borren och nitroglycerinen träffats af slag. För att förekomma hvarje olycka häraf, behöfde man endast gjuta något vatten i borrhålet samt låta detta stå en stund. Minskades vattnet, var det klart, att i berget funnes sprickor. Om deremot vattnet ej minskades, kunde man vara viss på, att sådana icke voro för handen. Remnorna kunde man bota genom att lerslå borrhålets botten. Takttogos dessa försigtighetsmått, ansåg hr von Francken nitrolycerinen vara mindre farlig till sprängning än rut. Kapten von Francken tillade, att den som ville öfvertyga sig om oskadligheten af nitroglycerin, så behandlad som ofvan nämnts, kunde efter anmälan få se försök härmed anställas vid Tyskbagarbergen. apten Biörkman uppläste härefter en motion, hvarur vi anföra följande: Då det, ehuru tillförene gjorda försök i Sverge icke vunnit önskad framgång, till följd af smång: faldiga omständigheter, som här vore för vidyftiga att utveckla, lika fullt utan tvifvel skulle medföra stor fördel för spridandet och höjandet af väfnadsskickligheten och dess tillgodogörande ifven inom husslöjdens område, om man blefve tillfälle inrätta fullt praktiska, nutidens metoler tillämpande arbetsskolor jemte undervisning mönster-ritning å de orter inom landet, der väfnadsslöjd äfven inom hushållen är allmänt remmastadd, och då för detta ändamål erfordras j blott kapitaler för skolornas upprättande och underhåll, utan ock tillgång på fullt utbildad amt icke alltför kostsam lärarekraft, hvilken ;ednare icke genom ett kommunaleller rikslagsbeslut genast kan framkallas, så synes det ara af vigt att i tid vara betänkt på utbildanlet af sådana krafter till tjenst för de väfnadskolor, som det torde vara att hoppas, att man, nom en icke aflägsen framtid, skulle finna nödändigt att inrätta å vissa orter af riket för ordande på mera tidsenliga grunder af der befintig väfnadshemslöjd, samt att för sådant ändanål en praktisk väfnadsskola för qvinliga elever nrättades i hufvudstaden, der eleverna derjemte tan nämnvärd kostnad hade tjllfälle att i slöidkolan genomgå en kurs uti mönsterritning för äfnader. Utom det här antydda hufvudsyftet ned en sådan skola — utväljandet af lämpliga äraresubjekter — vunnes naturligtvis, samtidigt lermed, äfven direkt fördelen af väfnadskunnigetens spridande till en del imdivider, som, om e ock ej anses lämpliga såsom lärarinnor, dock jelfva kunna tillegna sig en icke ringa skickliget i denna slöjd. Det är af dessa skäl jag ansett mig böra till venska slöjdföreningens pröfning framlägga ett f demoiselle Juliana Sundberg mig meddeladt örslag till bildande af en sådan Praktisk väfadsskola för qvinnor här i hufvudstaden.? Demoiselle Sundberg hade utfäst sig att utan rsättning hafva öfversigten öfver läroanstalten åsom förestånderska, dervid hon endast gjort såom vilkör att demoiselle H. Ekberg skulle anändas såsom lärarinna i väfnadsskolan. Förslaet fanns bifogadt motionen, hvilken remitteraes till vederbörande utskotts behandling. Kapten Björkman bragte härefter på tal fråan om understöd åt mansell Brandes, hvilken enom sin verksamhet till industriens nytta lidit. etydliga ekonomiska förluster, omnämnande hr jörkman att K. M:t bifallit en ingifven ansökimg om ett tillfälligt lotteri. Vinster fattades mellertid för nämnda lotteri, och svårigheten ore att åstadkomma medel till dessa. Under iskussionen härom uttalades den förhoppning an hyste, att en och annan utställare vid inustriexpositionen sannolikt skulle finna sig uppranad att dertill bidraga. Fri. Hugo Raaber-. nrade att hvad som skulle göras, borde göras nart, och trodde att ändamålet säkrast vunnes, m allmänhetens uppmärksamhet genom tidnin-: arne fästades på saken. Efter någon diskusion härom, hvarunder hrr Svanberg och Årnell pplyste, att härvarande handtverksförening ämade aflåta en skrifvelse till andra handtverksSreningar att lemna bidrag, fattades det beslut, tt man skulle i tidningarne införa ett vädjande ll allmänheten, samt att detta skulle beledsaas af ett i lämpliga ordalag affattadt förord rån slöjdföreningens styrelse till förmån för mamell Brandes. Anns