Aftonbladet – 4 oktober 1866, sida 2

läsa en viss förvåning; han hade ännu aldrig påträffat en dylik varelse bland hafvets invånare. De båda dykarn2 beredde sig att dyrt sälja sina lif; men efter mogen ötverläggaing aflägsnade sig hajen sent omsider. Törsten efter vetande är det utmärkande draget hos det moderna samhället. Hafvet har icke afgrunder, klippor icke grottor, vattnen icke mörker, som nu för tiden undgå menniskans djerfva nyfikenhet. Dykaren intager en framstående plats inom denna här af sökande. Med hufvudet doldt i hjelmen och från fotabjellet till hjessan beväpnad mot elementerna, öppnar denne irrande hafsriddare vetenskapen en väg till. andens äfventyr. Det är visst sannt att industrien och vinstbegäret ännu mera än vetgirigheten draga henne mot oceanens djup; men är detta väl alltid händelsen? Åfven då hon icke tror sig lyda annat än den egna nyttan, fullföljer menniskan ett okändt mål. Voro icke de gamla hvalfiskfängarne de första som fäste de lärdes uppmärksamhet på polernas och ishafvens geografi?... Och dessa äfventyrare, som i Columbi sällskap vågade sig ut på Atlantiska oceanen, ville icke äfven de gripa skuggan af ett byte uti de på vågornas yta simmande länderna?... De sökte guld och funno en verld. — (Slut.