Aftonbladet – 4 oktober 1866, sida 2

Article Image
DYKARAE och LIEVET UNDER VATTNET) (Efter Alphonse Esquiros) Jag gjorde emellertid mitt bästa och uppnådde repstegen, som, fasthållen i djupet medelst ansenliga tyngder, skulle föra mig ned på hafsbotten. De hederliga dykarne hjelpte mig vid alla mina rörelser och visade mig, att jag skulle hålla luftröret under min venstra arm, emedan signallinan lopp öfver min högra axel. Rör och lina höllos deruppe af tvenne män, som nu voro mina väktare. Stegen föreföll mig bra lång, ehuru det icke var mer än tio fot mellan Kepp ade och hafsytan. Ett svårt ögonblick var det, då jag kom till vattenytan. Oceanen var denna dag så lugn som en insjö, men likväl lyftes jag upp, i trots af mina tyngder. Ännu värre blet det då jag hade hufvudet under vattnet och såg det dansa öfver min hjelm. Hade jag för mycket eller för litet uft i min bjelm? Jag visste deticke, men kände mig nära att qväfvas. På samma gång brusade en storm i mina öron, och mina tinningar sammanpressades likasom med skrufvar. Helst hade jag vändt om, men min blygsel var starkare än min fruktan, och jag steg långsamt ned i afgrunden, som på detta ställe föröfrigt icke var mer än trettio fot djup. Knappast hadejag så pass mycket sinnesnärvaro, att märka ljusets aftagande. Jag befann mig i ett slags blek skymning, som så temligen liknade Londons himmel vid en Novemberdimma. Här och der såg jag letvande gestalter simma mig förbi, utan att kunna säga hvad de egentligen voro. Efter några minuter, som föreföllo mig likt århundraden af ansträngningar och qval, berörde jag ändtligen botten och hade nu en så der temligen fast yta under mina fötter. Jag uttrycker mig sålunda, emedan jag icke stod säkert på denna botten, utan i hvarje ögonblick höjdes af vattenmassan och mäge gripa efter stegen för att icke bli omkullstjelpt. Dykarne pläga derför taga med sig en jerostör, på hvilken de stödja sig såsom på en käpp. För min del ansäg jag mig icke behöfva den, emedan det icke var min, afsigt att spatsera omkring på hafs) Se A. B. n:r 227 och 228

4 oktober 1866, sida 2

Thumbnail