STOCKHOLM den 1 Okt. Svensk jernvägsmateriel. Vi återkomma i dag till en granskning af len i lördagsbladet införda, med signaturen M. undertecknade artikel, som sökte försvara användningen å våra statsbanor af utändsk jernvägsmateriel. Insändaren bertörer denna gång åter, ehuru olott i förbigående, frågan om de båda vid sidan af hvarandra på utställningen framlagda jernvägsskenorna, och han tvekar icke I att ännu påstå, att vi gjort oss skyldiga till ett ?missgrepp? i de uppgifter vi om dessa skenor meddelade. Man torde erinra sig, att vi, i den artikel, som först uppkallat insändaren till jernvägsstyrelsens rättfärdigande, päpekade det högst anmärkningsvärda förhållande, att den svenska skenan, som begagnats lika lång tid som den bredvid liggande engelska och burit en större myckenhet last än denna, var knappt märkbart sliten, medan den engelska var helt och hållet söndertrasad, och vi antogo på grund af den svenska skenans beskaffenhet att hon alldeles icke osannolikt kunde hålla ännu lika länge som hon hittills varit begagnad. Denna uppgift betecknades af insändaren i hans första artikel såsom ett ?groft misstag? till hvilket i gen sikkunnig och opartisk domare? kunde göra sig saker. Och för att ådagalägga sin egen sakkunskap tillade insändaren med mycken tillförsigt: ?Man behöfver endast betrakta densammas (den svenska skenans) nuvarande höjd, för att inse uppgiftens orimlighet äfvensom det gjorda tillägget, att den svenska skenan alldeles icke osannolikt kan hålla ännu lika länge som den hittills varit begagnad?. Illa nog för insändaren och det anseende för sakkunskap han velat gifva sig, ha sedermera icke blott vi utan hela allmänheten blifvit satta i tillfälle att med fullkomlig säkerhet bedöma huru med slitningen af den svenska skenan verkligen förhåller sig. Bredvid de ifrågavarande skenorna har nemligen nu en månads tid, om ej längr:, i utställningsbyggnaden varit framlagd ett prof på den första jernvägsskena, som blifvit valsad i Sverge; nemligen vid Finspång, den 1 Februari 1853, med vidfogad upplysning, att i samma valssporr beställningen för Kroppa jernväg utfördes. Dåvarande verkmästaren vid Finspång, hr W. Wenström, har skriftligen intygat att han tagit profvet och här utställt det. Jemförer man nu detta prof med den på Kroppa jernväg i tolf år begagnade skenan, så finner hvar och en, att vårt omdöme, att skenan är knappt märkbart sliten?, icke innefattar den ringaste öfverdrift och på intet sätt vederlägges derigenom att man betraktar Pskenans nuvarande höjd?, som är nästan på håret densamma som profvets höjd. Man har för resten ytte: ligare tillfälle att öfvertyga sig härom gevom att på skenan profva en likaledes numera bredvid henne framlagd mall, skuren efter slutsporret i de valsar, som af hr Wenström konstruerades i December 1852 och sedermera ! egagnades för utvalsning af skenuorna till Kroppa jernväg. Denna mall passar så noga till den i 12 år begagnade skenan, att endast på ena kanten en högst obetydlig slitning förmärkes. Då dertill kommer, att jernet icke visar ringaste benägenhet att flisa sig eller att remna och söndertrasas (såsom den engelska skenan), så finner man, att det i sjelfva verket är alldeles för litet sagdt, då vi påstätt, att hon bör kunna hålla lika länge, som hon hittills varit begagnad. Om insändaren är en så opartisk domare? som han gifvit sig min af att vara, lärer han således se sig nödsakad medgifva, att det är han som be gått ett groft misstag?, då han genom att betrakta skenans ?nuvarande höjd?. velat ådagalägga att vår uppgift rörande densamma varit en orimlighet. På detta helt och hållet mot verkliga förhållandet stridande påstående är det emellertid, som insändaren stöder hela den be visning, som han velat förebringa mot vårt, af jemförelsen mellan de båda ifrågavarande skenorna föranledda antagande, att skenor af svenskt jern torde vara af så mycket bättre beskaffenhet, att de genom längre varaktighet kunna mer än tilltullo ersätta den högre kostnaden vid första anskaffningen. Vi ha för öfrigt aldrig sagt oss med visshet kunna påstå detta, utan endast påpekat, att anledning förefanns att taga denna sak i allvarligt öfvervägande. Insändaren gör stor affär af de 37 procent, som de engelska skenorna antagits ha kostat mindre än de svenska, och ban tyckes förmena blotta nämnandet af denna siffra vara tillfyllestgörande för att fullkomligt rättfärdiga jernvägsstyrelsens åtgörande, att TER dor NA RAA I För RTR ER a RR AA ER RR RS TAR GR RE