Aftonbladet – 29 september 1866, sida 3

14, collega schole Carl Höglind 4, handlanden C. G. Berg 2, häradshöfdingen J. Hartelius 1, kapten Schitt och dr O. M. Witt 1. Stookholms stadsfullmäktige. Vi meddela här nedan fortsättningen på den i gårdagens blad afbrutna redogörelsen för stadsfullmäktiges sammanträde i förgår. Vid föredragning af frågan om den nya Strandgatan å Ladugårdslandet, för hvilka arbetens fortsättande under nästkommande år budgetsförslaget upptager en summa af 60,000 rdr rmt, uppträdde hr Montelius och uttalade den önskan, att detta arbete tillsvidare måtte få anstå, enär hr Montelius ej ansåg detsamma tillhöra dem, som kunde för det kommande året anses nödvändiga. Hr Weser instämde häri, så mycket hellre, som med denna fråga sammanhängde en annan, hvilken ännu vore sväfvande, nemligen frågan om Nybrovikens ordnande. Enligt förenämnde talares yrkande återremitterades betänkandet i denna del. För öfrigt upptogs tiden med att en och annan af stadsfullmäktige, vid åtskilliga utgiftsposter, begärde upplysningar af drätselnämndens eller beredningsutskottets ledamöter, hvilka gingo tillhanda med de äskade upplysningarne. Bland de upptagna utgiftsposterna förekommer: till topografiska kåren för stadens upp: mätning och kartläggning 10,000 rdr?. Under de närmast föregående åren har af stadens medel till nämnda arbete utbetalts 41,000 rår. Hr Hierta begärde att få veta huru stor summa som beräknats åtgå till nämnda arbete, huru långt det framskridit, m. m. Med anledning häraf redogjorde hr Hazelius för denna angelägenhet. Af de upplysningar han lemnade inhemtades hufvudsakligen, att det approximativt beräknade kostnadsförslaget uppgått till 67,000 rdr. samt att arbetet ansetts kunna medhinnas på fem år, hvilken tid utgick med nästa års slut. Hr Hazelius sade SK ha all anledning tro, att arbetet dessförinnan skulle medhinnas, liksom han hoppades, att utgifterna derför skulle understiga det uppgjorda kostnadsförslaget. Den föreslagna utgiftsstaten för drätselnämndens tredje afdelning genomgicks härefter och godkändes, med undantag af att frågan om nyoch omläggningar af gator, för hvilka arbeten kostnaderna för det kommande året beräknats till 163,217 rdr 50 öre, på framställning af hr Wistrand uppsköts tills budgetsförslaget i sin helhet blifvit genomgånget. I afseende å de belopp, som till följd af de nu bestämda staterna skulle på hufvudstadens skattskyldige invånare uttaxeras, uppstod en långvarig öfverläggning, hvarunder åtskilliga olika förslag framställdes. Då åsigterna icke kunde sammanjemkas, hemställde slutligen hrr Nycander och Montelius, att fullmäktige måtte remittera frågan till veredningsutskottet, med hemställan, att utskottet till måndagens sammanträde skulle afgifva nytt utlåtande i denna del. Nämnda hemställan bifölls icke, utan beslöts att stadsfullmäktige åter skulle komma tillsammans påföljande afton, d. v. s. som i går, kl. 5 e. m. Vid gårdagens sammanträde fortsattes diskussionen om sättet och grunderna för uttaxeringen af de tillskott, som erfordras till fyllande af de särskilda nämndernas behof. Olika meningar yttrades om lämpligheten att å debetsedlarne antingen sammanslå, eller skilja taxeringsbeloppen. Efter någon diskussion härom beslöto stadsfullmäktige, att utgifterna skulle uttaxeras särskildt för sundhetsoch fattigvårdsnämnderna, liksom för lyshållning och gatuläggning. Vi dare bestämdes, att tillskottsafgiften till fattigvårdsnämnden skulle utgå med 46 öre å hvarje riksdaler af bevillningen, efter andra artikeln, till sundshetsnämnden med 44 öre, enligt samma bevillning, samt till lyshållningen med 10 öre å riksdalern för inkomst af kapital och arbete. Beträffande uttaxering af tillskottet till gatuläggningen uppstod en längre debatt. Hr Montelius sade sig redan förlidet år ha tillhört dem, som motsatt sig den betydliga tillfälliga utgift, som då äskats för gatuläggningen. Han ansåg nödigt att nu inskränka denna titel, tacksam för allt hvad drätselnämndens treuje afdelning uträttat under de sednaste åren. Helst skulle han nu velat yrka afslag på alla tilläggsafgifter i och för gatuläggningen för nästkommande år, men inskränkte sg till att medgifva, det en tillskottsafgift mätte utgå med 8 öre å hvarje riksdaler af bevillningen efter andra artikeln. Hr Hierta förordade äfven all möjlig sparsamhet samt erinrade om det anförande löjtnant v. Koch haft under förlidet år, då stadsfullmäktige till behandling förehaft budgetsförslaget, önskande hr Hierta erhålla upplysning om huruvida, med afseende på de meddelanden hr Koch då gjort, rörande de proportionsvis billiga kostnaderna för gatuläggningen i Göteborg, drätselnämndens 3:dje atdelning sökt närmare utreda denna vigtiga angelägenhet. Hr Carlsson fästade uppmärksamheten på det usla skick, hvari hufvudstadens gator och rännstenar ännu befinna sig i åtskilliga delar af staden, och varnade för en sparsamhet, sem satte drätselnämndens 3:dje afdelning ur stånd att fortsätta den väg den beträdt, samt tilläfventyrs skulle medföra ett tillbakagående till det gamla förhållandet. Hr Wistrand, som yrkat att tillskottsafgiften, på grand af den Kalkyl han uppgjor!, måtte utgå med 28 öre på hvarje riksdaler af bevillningen efter andra artikeln, lemnade åtskilliga meddelanden om drätselnämndens tredje afdelnings åtgärder, för att erhålla såväl billigare materiel som en nedsättning i arbetskostnaden för gatornas läggande. Hr Weser förordade likaledes en tillskottsafgift al 28 öre, visande att uttaxeringsbe loppet för kommande år ej blefve större än under det nu belöpande året. Hr Montelius bemötte de föregående tal:s argumenter samt vidhöll sitt yrkande, att tillskottsafgiften för kommande året måtte uttaxeras med endast 8 öre. Hr K. J. Berg sade sig ej ega tillräcklig insigc i denna frågas bedömande, men han egde tillräcklig insigt, för att veta hvad det ville säga att gå på knaggliga stenar. Man hade genom de sednaste förbättringarne i gatuläggningen kommit så längt, att man nu ändtligen kunde åka på de flesta gator och gå på en del af dem. Öfver den ökade gatuliggningsafgiften klagades visserligen, men man klagade ännu mera öfver gatorna, hvilka jorts till föremål för åtlöje i utländska reseBeskrifningar och klander af våra egna tidningar. , Som hr Berg icke önskade någon återgång till det gamla oefterrättlighetstillståndet, instämde han derföre med de talare, som påyrkat att en tillskottsafgift för kommande år af 28 öre skulle utgå. Hr Hierta uppträdde ånyo, framhållande att så väsentliga förbättringar under de sista åren med hänseende till alla större genomfartsgator egt rum, att han, i betraktande af de ekattskyldiges förväntan, att stadsfullmäktige skulle göra billigt afseende på den svåra tiden, trodde det man borde gå varligt tillväga och medgifva en nedsättning i skattebördorna, som skulle mottagas med tacksamhet. Hr Hierta fann detta vigtigt, så mycket hellre som han ansåg det ordinarie skattebidraget i och för gatuläggning tillräckligt såväl till småningom skeende förbättringar, som till underhåll af de förbättringar som redan blifvit verkställda, hvarve han biträdde den af hr Montelius uttalade sigt. Afgiften bestämdes, såsom Hr Wistrand föreslagit, till 28 öre, och kommer med den nu gjorda beräkningen ett belopp af 96,000 rdr att utgå i och för gatuläggningen i hufvudstaden. För fyllande af kommunalbehofven under nästkommande år beslöto stadsfullmäktige att följande afgifter skola af kommunens skattskyldige medlemmar uttaxeras, nemligen: i Gatuläggningsafgift: dels 30 öre å hvarje 1000 rår af taxeringsvärdet å fastigheter och 10 öre å riksdalern af de skattskyldiges bevillning till staten för inkomst af kapital och arbete, dels såsom tilläggsafgift 28 öre å hvarje riksdaler af de skattskyldiges bevillning till staten enligt bevillningsförordningens andra artikel. Beredningsutskottet hade föreslagit sista siffran till 33 öre. Gatulyshållningsafgift: dels 45 öre å hvarje 1000 rdr af taxeringsvärdet å fastigheter och 10 öre å riksdalern af bevillning till staten för inkomst af kapital och arbete, dels såsom tilläggsfr AN Jen af hanna rilkedalar af da olattolasl