Aftonbladet – 27 september 1866, sida 3

gen värme i skuggan, hvarunder så väl skö en till stor del inbergats, som höstsådd på d flesta orter försiggått. Der rågsådd tidigare kur nar ske, visar grödan sig mestadels synnerlige vacker. Från Upsala skrefs den 26 Sept.: Väderleken har de sednaste dagarne varit regn fri. Föga lärer dock detta hjelpa; då det före gående oupj hörliga regnet redan hunnit anställ förödelse. Från orge och vestra Sverge höre samma klagan som här: vårsäden skuren, mel obergad, hafren liggande grön på den vatten dränkta marken; inga ärter, ingen potates i å — Från Linköping skrifves: Väderleken har under denna sommar varit båd: mera glädjande och mera beklaglig än man mannaminne kan erinra sig; mera glädjande si länge växtligheten fortfor, mera beklaglig, sedar pg och höstsådden började. Regn, OupP hörligt regn, dag efter dag, vecka efter vecka månad efter månad. Den ständiga nederbörder gaf växtligheten hela försommaren en sällsporc bördighet. Fälten torde sällan hafva stått herr ligare. Allmänt pe landtmannen ock med glädje ett välsignelserikt år. Men bergningsti den kom — och samma regniga väderlek fortfor — i mångt och mycket reducerande de lysande förnoppningarne. Landtmannens bekymmer har också varit större än någonsin. Oafgjordt torde äfven vara, huruvida ännu i dag bergseln och rågsådden äro afslutade. I allmänhet kan man taga för afgjordt att hvarken potatesen eller andra klöfverskörden ännu äro under tak. Säkerligen torde en stor del af hafren äfven befinnas utestående. Landtbrukarens bekymmer har på sednare veckorna jemväl ökats derigenom att potatesen, som äfven till en tid var högst lofvande, till större delen tagit skada, hufvudsakligast genom röta, men till någon del äfven: genom förruttnelse, förorsakad af sommarens öfvermått af väta. I de fall bergseln föröfrigt kunnat : verkställas någorlunda väl, är korn och kärna både riklig och god. Från Wenersborg skrifves den 25:te: Väderleken har sedan i söndags varit hjelplig, och i går var uppehållsväder hela dagen och solsken emellanåt. Blåst saknades dock för att göra ädesbergningen fullt tjenlig. Likväl inbergades lå mycken säd. I dag var luften dimmig tills niddagen, då solsken inträffade. Man har såleles äfven i dag kunnat fortsätta med sädesbergingen. Märkvärdigt nog, skall säden icke hafva agit särdeles skada af den myckna vätan, utan ara bättre än man vågat -hoppas. Marken är :mellertid så vattendränkt, att inbergningen af len ymniga grödan sker med största svårighet. Från Uddevalla ekrefs den 25 Sept.: Efter det oupphövliga regnandet, natt och dag, inder flera veckors tid, hafva vi ändtligen fått ss ett par jemförelsevis torra dagar, under hvilsa ej obetydligt med säd inbergats. Att denna lock varit af sämsta beskaftenhet, faller äf Big jelf. — Skyndsamt pågår äfven, under detta ippehåll, upptagningen af potatesen, hvilken lilit högst betydligt af den ymniga nederbörden. Jen är öfverallt mer eller mindre angripen af öta. På sina ställen lönar den knappast uppagningskostnaden. Den hittills omöjliga höstådden verkställes äfven nu så fort de uppblötta krarne det medgifva. Landtmannen har sålunda under dessa dagar ullt upp att göra, hvilket äfven märkes af dess åtaliga besök i staden. En tröst förjordbrukaen för den till en del förderfvade vårsäden, vilken stod så öfvermåttan lofvande i somras, r dock att den ymniga höskörden och största elen af rågen kommit fullkomligt torra i laorna.