Aftonbladet – 27 september 1866, sida 3

Militäriskt-gymnastiskt. Lill Redaktionen af Aftonbadet I (Slut från gårdagsbl.) Stockholms frivilliga skarpskytte-förening synes redan från början af dess tillvaro hafva tänkt derpå, att ett af hufvudföremålen för dess verkeamhet borde blifra att understöda ett allmänt användande af gymnastik, våpeaföriog och militäröfringar vid läroverk och skolor, åtminstone har författaren hört uppgifvas att till och med dess första stadga innehöll bestämmelser som syfta på detta mäls ernående samt att Föreningen år 1861 hade anordnat ett särskildt möte för att få ämnet utredt. De största hindren och deras undanskaffande blef paturligtvis en hufvudfråga och på densamma lär genast, På tempo?, som det på fäktarespråket heter, svaräts, att största hindret är: brist på lämpliga gymnastiklokaler samt att Stockholm behöfver en i hvarje af dess hufvuddelär, d. v. 8. fyra utom centralinstitutets. Man kan naturligtvis ej begära af en förening, hvilken sjelf måste bekosta en för densamma nödvändig och dyr utredning och öfniog, att den dessutom skall uppföra stora hus... och man kan ej billigtvis begära at de fyra pämnde notabiliteterna: skola inom kort tid utföra allt hvad Stöckholm i denna väg behöfver; men särdeles önskligt är, att de snart och tillsvidare vilja utföra detsamma, som snart. nog ef dem utförts i Göteborg, d. v. 8, två hus, det ena hutvudsakligen för skolungdomen och det andra hufvudsakligen för skärpskyttarne. Författaren känoner ej förhållandet närmare; men af ett gymnastiskt-statistiskt arbete bar han funnit, att den del af hufvudstaden som benämnes ?Söder? har tvenne elementarläroverk med tillsammans 600 elever samt dessutom många folkoch privata skolor; men endast en gymnastik, hvilken dessutom är enskild och till utrymmet inskränkt. Här synes rätta stället vara för den som hufvudsakligen afser skolungdomen, eftersom centralivstitutet lär ligga i en motsatt del af staden... och den som hufvudsakligen afser skarpskyttekåren bör vara belägen i den del af den vidsträckta staden der de flesta skarpskyttar bygga och bo. Hvarföre äro stora lokaler af stor vigt? Derföre att hela rörelsen, särdeles hvad angår militäröfoiogarne, kan drifvas i stor skala; att många skolor kunna komma tillsammans och lära känna hvarandra, hvilket mötverkar isolering och skolhat; att i dem kan anordnas skjutbanor för sälongs-gevär, pilbössor m: m. d ; att den stora allmänke tens intresse och benägenhet för understöd till ungdomens öfningar lättare vinnes om de drifvas 1 stor skala än om ett motsatt förHällande eger rum samt att, slutligen, det kostar mindre att i en stor stad anordna lämpliga öfningar på nägra få ställen, än om det skall ske på många. Ett förmöget läroverk kan lämpligen hafva en egen gymnästik; med om i en stor stad, med ett betydligt antal läroverk, privataoch folkskolor, hvarje af dem vill bemöda sig om att få egen sal, materiel, undervisning m. m., så bör det väl blifva dyrare, eller undervisningen ofullständigare, än om flera af dem gemensamt begagna en fullständigt ordnad gymnastikiorättning med många lärare samt tik tillgång på gymnastik-; fäktoch. exercisredskap? Hvarför är det af stor vigt för hela landet att läroverken och skolorna i hufvudstaden hafva fullständigt ordnade gymnastikoch militäröfningar, att de drifvas med lif och ändamälsenlit samt att, åtminstone å denna punkt, de hufvudsakligaste hinder äro undanskaffade för hvad Kongl: Maj:t rörande skolungdomens kroppsöfningar kr 1863 befallt? Derföre att, likasom hjertats starkare eller svagare verksamhet förmärkes å extremiteterna, sammalunda kan det i hufvudstaden starkare eller svagare pulserande gymnastiska lifvet verka öfver hela landet, till och med i våra ödsliga, aflägsna bygder. Genom tidningarne er oro vi här uppe med glädje att Stockholms skarpskyttekår paraderade vid öppnandet af den första allmänna skandinaviska industriutställningen. Hvilken kär saulle väl lämpligare gjort det än den, som är till större delea sammansatt af in: dustriidkare och hvilka bäst förstå att bedöma alla svårigheter, såväl för det helas uppkomst och anordnande, som för hvarje modell och annat arbete att lyckligen bafva lotsat sig genom alla skär som ligga mellan sjelfva idn och det fullständiga utförandet samt att det i allmänhet endast är ett jemförelsevis fätal, som komma lyckligen fram emot alla de som förlisa, vanligen emot ekonomiska hinder, Det vore ej besynnerligt om många fäder och målsmän samt många af dessa militära industriidkare vid belsäktandet af det svenska industripalatset erinrade sig, att då det engelska kristallpålatset hade slutat dess egentliga mission, så sopades det ej spårlöst bort, utan börjrde genast en ny, gjorde som fogel Phönix, hvilken ej kunde dö. Det vore ej besynnerligt om betraktardet af den stora lokalen rg omgifvande läktare hos åtskilliga upvväckte Unoelärlisen