Aftonbladet – 27 september 1866, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Från Paris berättas, att markis de Moustier vid sin ankomst till Frankrike skall resa till Biarritz, innan han begifver sig till hufvudstaden för att öfvertaga utrikesministåren. Om hans afresa från Konstantinopel, hvilken skulle företagas den 19 dennes, vet man ännn ingenting bestämdt; i ett bref till Tiu.cs 1 samma datum heter det, att resan åter blifvit uppskjuten. Från flera hålluttalas till och med en förmodan, att Lavalette kommer att behålla utrikes-ministerportföljen. Utom Moustier väntas äfven ryska. utrikes ministern furst Gortschakoff till Biarritz; det heter väl, att fursten reser i familjangelägenheter?, men i afseende härå är allmänheten mycket misstrogen. Preussiska ambassadören i Paris, grefve Goltz, var redan i Biarritz före kejsaren. Österrikiska ambassadören furst Metternich reser dit i början af nästa månad, och när slutligen grefve Bismarck infinner sig der, äro Europas framstående statemän temligen fulltaligt representerade. TYSKLAND. Annexionslagen af den 20 dennes finnes redan publicerad i preussiska författningssamlingen och lyder sålunda: Vi Wilhelm o. förordne med samtycke af landtdagens båda hus som följer: 4 1. Konungariket Hannover, kurfurstendömet Hessen, hertigdömet Nassau och den fria staden Frankfurt blifva i öfverensstämmelse med preussiska grundlagens 2 art. för alltid förenade med preussiska monarkien. 2. Preussiska författningen inträder i gällande kraft uti dessa länder från den 1 Okt. 1867. De i anledning deraf nödvändiga ändringseller tilläggsbestämmelser fastställas genom särskilda lagar. 3. Statsministeren eger att bringa denna lag till verkställighet. Från Minchen berättas att utom fredsfördraget i Berlin äfven ett änfallsoch försvarsförbund blifvit afslutadt mellan Baiern och Preussen. Om saken redan i verkligheten kommit så långt, torde ännu behöfva bekräftelse, men så mycket torde kunna anses säkert att baierska regeringen är besluten att göra den nära anslutningen till Preussen till rättesnöre för sin framtida poitik. I många preussiska garnisonsstäder, der de återvändande regementena intagit sina samla qvarte., ha högtidligheter egt rum likbande dem uti Berlin, ehuru i mindre skala. Uti de länder, som äro bestämda att annekteras har deremot af lätt begripliga skäl en motsatt stämning gjort sig gällande. Pålunda berättas från Hannover, att hufvudstadens invånare den 21 dennes i täta skaror dragit ut till slottet Herrephausen för att säga farväl åt drottningen; som ämnar först begifva sig till slottet Marienburg öch sednare helt och hållet lemna landet. Kronprinsen Ernst Augusts: födelsedag firades också med en viss ostentation; man hissade till och med hannoverarska flaggor, och då dessa konfiskerades af den preussiska militären, hittade man på andra demonstrationer; man prydde hästarne med bandrosor i bannoveranska färgerna (gult och hvitt), utställning af gula och hvita blommor i föasteroa, gatorna beströddes med gul ock hvit sand o. s. v. ITALIEN. De sednaste underrättelserna gifva vid handen, att rörelsen på Bicilien haft sinrot en förening mellan de radikala och den presterliga reaktionen. Sicilien, som aldrig varit underkastadt det franska väldet, hade icke såsom de neapolitanska provinserna på fasta landet närmat sig de moderna institutonerna, och isynnerhet kände man på ön allt intill föreningen med konungariket Italien icke den allmänna värnepligten. Då lennå nu infördes, blef iöljden att många af det unga manskapet flydde ut bland bergen; och dessa tymmare blefvo då antingen