Aftonbladet – 26 september 1866, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. — Man läser i Askersunds Tidning: Vid härvarande rådhusrätt afkunnades sistlidne måndag utslag uti ett särdeles gement mål. Apotekaren C. J. Solberg härstädes hade nemligen blifvit stämd af St boden förre grosshandlaren i Stockholm Martin Solberg för icke ringare prottn falsk edgång. — Den, som gräfver en grop för andra, han faller sjelf deri, säger ett gammalt ordspråk, som härvid fullkomligt besannats, i det f. grosshandlaren Martin Solberg, hvilken icke förmått styrka sin angifvelse mot brodren, blef dömd till 6 månaders straffarbete samt förlust under 5 års tid af medborgerligt förtroende, för det han falskligen för groft brott annan vid domstol tilltalat?. Dessutom skall f. grosshandlaren Martin Solberg betala rättegångskostnaderna samt bekosta utslagets införande i ortens tidning. — Öfversegling. Från Söderhamn skrifves i lördags: Tisdagen den 4 dennes, kl. mellan 10 och 11 på aftonen, blef den af kapten J. F. Gahnström förda, i Wisby hemmahörande galeasen Minerva, destinerad från Piteå till Odense med trälast, å Ålands haf öfverseglad afskeppet Albion från Arendal, fördt af kapten Peter Christian Pedersen, med sådan påföljd, att bogsprötet och förmasten genast gingo öfver bord och skrofvet så sönderbräcktes, att fartyget sjönk i marvatten. Så snart skeppet blifvit klart från galeasen afseglade detsamma genast, utan att kapten Pedersen tog ringaste notis om det skadade fartyget eller sökte berga den nödställda besättningen, utan måste densamma ända tills middagen andra dagen, under stark sjögång, drifva omkring å det redlösa fartyget, då de ändtligen kommo i närheten af Signilsskär i åländska skärgården. Som storbåten vid olyckstillfället blifvit sönderkrossad och äfven skeppsjollen skadad, måste de medelst pressenning reparera jollen och uti denna bräckliga farkost söka rädda sig; de erhöllo då lyckligtvis hjelp af från land utkommande lotsar. Det var också hög tid att besättningen då bergades, ty fartyget dref strax derefter i land och sönderslogs emot kliporna. Enligt hvad vifvan berättat, gaf sig apten Pedersen icke vid olyckstillfället tillkänna, hvarföre kapten Gahnström icke hade annan ledning till upptäckandet af den, som vållat: olyckan, än att galeasens besättning förmärkt, att skeppet blifvit skadadt i förstäfven. Telegram afsändes till flera finska och norrländska hamnar, med förfrågan, om något sålunda skadadt fartyg dit inkommit, då det vid Sandarne liggande skeppet Albion befanns vara det, som antagligen vore det rätta. I anledning häraf uttog kapten Gahnström stämning å hr. Pedersen och målet förekom i går inför rådhusrätten härstädes. Kapten Gahnström biträddes i rättegången af Minervas redare, konsul Arvidson från Wisby. Kapten Pedersen förnekade sig vara vållande till olyckan och tyckte sig icke heller vara pligtig att visa den i sjönöd varande besättningen någon menniskovänlighet eller behöfva taga någon notis om galeasen, alldenstund han tyckte sig förmärka, att endast bogsprötet gick öfver bord, hvilket han icke ansåg vara nog för att fartyget skulle blifva redlöst. Vittnesmålen å kärande sidan påstod han vara helt och hållet osanna och ville derföre med sina vittnen styrka, att det var giv som vållat sammanstötningen, hvilket dessa vittnen äfven påstodo, ehuru deras berättelser tycktes ganska tvetydiga. Målet uppsköts till den 10 Oktober.