Aftonbladet – 26 september 1866, sida 3

Fe REEPESRS te MR EF RNDEIEES AKTRA TROR SERIE Te GAR SA xI resa till Biarritz eller genom att endast till: t) kännagifva resultatet af de undersökningar. som de af kejsaren uppgjorda principerna för närvarande underkastas. a HOLLAND. I Nederländerna råder för ögonblicket en stark rörelse i anledning af frågan om ) Luxemburgs och Limburgs framtida ställ. t. ning till Preussen eller rättare till nord tyska förbundet. Holländska regeringen har hittills smickrat sig med att den åtminstone frälsat Limburg ur tyska förbundet, men nu erfar man, att Preussen reklamerar både jLimburg och Luxemburg, och på inga vil kor vill afstå från Limburg med mindre än att Luxemburg upptages i nordtyska förbundet, hvarigenom Preussens rätt att hålla fästningen Luxemburg besatt, uttryckligen erkännes. Konungen af Holland har nu I sändt sin bro.er, prins Henrik, till Luxemll burg för att öfvervaka Nederländernas intl tressen emot Preussen, samt en egenhändig skrifvelse till kejsar Napoleon med begäran om hans vänskapliga bistånd. Det heter i Indep. Belge, att konungen är missnöjd med det sätt, hvarpå hans utrikesminister Van Zuyler fört underhandlingarne med kabinettet i Berlin, och att luxemburgska frågan lätt kan leda till en ministerkris i Haag. ; TYSKLAND. ; I preussiska representantkammaren återstär att besluta om tre vigtiga lagförslag, nemligen om Elbehertigdömenas annexion, försäljningen af westfaliska jernbanan och statslånet på 60 millioner. De två förstnämnda komma tvifvelsutan att antagas med stor majoritet, men den tredje kan lätt bli den klippa hvarpå den hittills rådande enighejten mellan regeringen och kammaren strandar, då ministåren icke vill gifva efter i något som rör finanserna i allmänhet och statskassans fyllande isynnerhet. FinansI ministern har bestämdt framhållit regeringens fasta beslut att ånyo fylla statskassan, emedan en stor kontant behållning — så stor, att man utan svårighet kan mobilisera I hela armån, hvartill fordras 30 å 40 millioJner — är absolut nödvändig under nuvaI rande förhållanden. — För att stödja och I upprätthålla den allmänna krediten hade regeringen kort före krigets utbrott på en tid, då ständerna icke voro samlade, utfärdat en förordning om upprättande af låneI kassor. Denna institution väckte genast det liberala partiets opposition såsom författningsstridig. I sessionen den 19 dennes segrade också oppositionen med en majoritet af 4 röster och beslöt nämnde kassors upphäfvande och liqvidering af motsvarande kreditbevis. Den officiella Kasseler Zteo innehåller ett tillkännagifvande från kurfursten af Hessen, hvaruti han löser sin armå, sina embetsmän och samtliga undersåter från deras trooch huldhetsed. Under de preussiska truppernas högtidliga intåg i Berlin uppehöll sig kurfursten inkognito i staden. Från Frankfurt berättas att Kurhessen, Nassau och Frankfurt skola förenas till en preussisk provins med Kassel till hufvudstad. — I Hannover visa sig fortfarande lifliga sympatier för den fördrifna konungafamiljen. ITALIEN. Enligt bref från Florens för den 18 dennes svåfvar man der ännu i stor oro öfver det på Sicilien utbrutna upproret. Bestämda underrättelser saknas ännu; endast så mycket vet man, att insurgenternas fältrop är: Lefve republiken ! och att de utnämnt en provisarier regering för Bicilien. Myndigeterna i Palermo voro redan sex dagar förut underrättade om hvad som skulle ske, men försummade att i tid vidtaga allvarliga mått och steg. Ehuru det officielt förnekas, synes en stor del af befolkningen hafva symp :tiserat med rörelsen; ty i annat fall en stad med 200,000 invånare, hvars nationalgarde utgör tio till tolf tusen man. I några berättelser från Florens heter det, att hela Sicilien är i uppror; men detta synes vara i hög grad öfverdrifvet. Officiella tidningen i Florens medger att här och der några skott blifvit lossade på ön, men påatt städerna Syracusa, Modica, Agosta, Catanea och Acireale insändt adresser till konungen. . TURKIET. underrättelser om den sednaste striden, derett betydligt nederlag. Det heter blott, att de turkiska trupperna blifvit angripna från fyra sidor af kretenserna, hvilka anfördes af grekiska officerare, och att det lyckats dem afskära egyptierna (5000 man) från turkiska hbufvudstyrkan, hvarigenom dessa nödgats kapitulera. — Indåp. Belge påstår att konung Georg, utom det förut omnämnda cirkuläret till skyddsmakterna, skickat en egenhändig skrifvelse till kejsar Napoleon för att vinna hans bistånd i fråga om Kretas annexion. Tidningen förmenar dock att hans sträfvanden i denna riktning ha ringa utsigter, då franska hofvet icke tror mer än jemnt på grekernas uppriktighet, och förmodar att upproret på Kreta är åstadkommet genom främmande (rysk?) inblandning. Markis Moustier skall ha svarat konung Georgs sändebud i Konstantinopel, att han kunde lita på Frankrikes sympati och bistånd så fort det gällde att afvärja faror från Grekland. SYD-AMERIKA. Enligt de nyaste underrättelserna från Rio Janeiro för den 24 Aug. var utgången af slaget den 18:e Juli icke på långt när så olyckligt som förut blifvit berättadt. I stället för 8000 man, som det förut hette, man, äfvensom de allierade uppnådde sin afsigt att utdrifva Paraguiterna ur de förländt under Porto Alegres anförande och vid turkisk-egyptiska hären skall ha lidit steg förlusten i döda. och sårade till 4200: skansningar som allvarsamt hotade de allie-. rades positioner. Förstärkningar hade an-l; vore det besynnerligt, att det ringa antalet insurgenter kunde sätta sig i besittning afl står att andan hos befolkningen i det helal: är god, hvilket bland annat bevisas deraf! 3 : sx 4 Från Kreta har man ännu inga närmare : la Patria. Dessa förstärkninoar helönte sio förenat sig med hufvudarmåen vid Paso del.