gamle kammartjenaren, uppskakad, skyndade att uppväcka familjen, som snart infann sig i den dödes rum och fann grefven liggande död, synbarligen i samma ställning som han hade haft då han lade sig till hvila. Ena sidan af ansigtet befanns mera röd än den andra. Läkaren förklarade att erefven dött af slag, förorsakadt af rupturi cerebral-kärlen.. Tjugufyra timmar sednare fördes liket till den nyssinvigda kyrkan, der grefven sjelf blef den förste, för hvilken förböner skulle hållas.