Aftonbladet – 24 september 1866, sida 3

Ahlberg, J. G. T., löjtnant, Bruhn, J.N., litteratör, Dahlgren, V., justerare, Grähs, C. G., med: doktor, Westfelt. J. A.. kongl. lifmedikus, Lundin, A. W., garfvare, Stenberg. UC. J., sekrete; rare, Leijonhufvud, A. G., friherre, öfverste, Plomgren, von, P. A. A., kapten, Wolffelt, M. C., major, Lennholm, P. G., orgelniet, Beckman, J. W., komminister, hvardera 1 röst. NORTE Prosektorn vid rikshospitalet, med. kand. E. F. H. Winge är utnämnd till professor i medicin vid universitetet. Den för två år sedan af ett antal studenter stiftade Forening for fri Undervisning? var i lördags åtta dagar sedan samlad till allmänt möte i Ptudentersamfundets lokal, då bland annat berättelse om föreningens verksamhet under sista arbeteåretupplästes. Hon består för närvarande af 170 tedamöter, hvsraf 25 genom penningbidreg och de öfriga såsom lärare — vanligen 2 timmar i veckan — verka för föreningens ändemålk. Antalet lärjungar, som deltaga i föreningens lärokurser, äro 319, hvilka nästan alla under årets lopp njutit undervisning i ett eller flere ämnen, i allmänhet två timmar i veckan för hvarje, och högst 12 timmar pr vecka i det hela. .De ämnen, hvari undervisning: mest seökes, ärornorska och engelska språken samt räkning — dessutom har undervisats äfven i fornnorska, franska, tyska, latinska, grekiska och italienska språken, historia och geografi, religionskunskap, matematik, naturvetenskap, bokhålleri och ritning. Föreningens hela örsutgilt, för skrifmaterialier och dylikt, uppgår ej till mer än litet öfver — 6 specier! Tidningarne ba gratis infört annonser och Studentersamfundet -åt föreningen upplåtit ett rum till byrå, som varit tillgänglig en afton i veckan. Styrelsensförberedersvuanordnan-1 det af: en. mera skolmässig sundervisnitig i några klasser med ett fast antal lärare. De förut lofvande uteigterna till utmärkt gou sskörd.-ha, -epligt-underrättelserfrån, olika delar af landet, omintetgjorts af det ihållande regnvädret; Eltvatnes vattenmassa ökas nästan som under Vårfloden, stiga öfver sina bräddar och öfversvämma lågländta trakter. I Morgenbladet läses en längre intressant uppsats om norsk musik och några kompositioner af Edv. Grieg?. Artikelförfattaren omtalar och förordar lifligt den nationella riktning, hvilken äfven på det musikaliska området gjort sig gällande i Norge, i detatt man bemödat sig ait göra till föremål för studium och konstvärligt bearbeta den norska folkmusiken. — -folkvisorna och folkdansmelodierna — hvilken författaren,.efter att ha angifvit dess egendomliga kerskter, finner väl egnad till att mångsidigt behandlas och utvecklas i större musikaliska former. Såsom förarbeten i denna riktning nämner han Vald. Thranes — ?Fjeldeventyrets? kompositör — Ole Balls, Lindemanns, Tellefsens, Kjerulfs samt Edv. Griegs prestatio ner; vid den sistnämnde fäster han stora förhoppningar: Men ett svårt hinder för utbildningen af en sannt nationel, norsk musikalisk konst möter deri, att den unge musikern alltifrån början af sina studier måste vända sig till utlandet samt till den franska, italienska och tyska musiker och sålunda tvingas att strext tillegna sig ett främmande tungomål. Författaren anför R. Schumanns ord, som just yttrades med hänsyn till musikens nationella färg, att ?den luft, vi andas, genomtränger nu enföng hela menniskan?. Derför påyrkar föraltaren upprättandet af ett norskt musikkonservatorium, såsom ett första vilkor för de sträfvandens framgång, åt hvilka flere talangfulle män redan under missgynnande omständigheter hängifvit sig. Den norske pianisten Edmund Neupert, som nyl:gen hemkommit efter en flerårig vistelse i Berlin, gaf i förra veckan en konsert i Kristiania. De egenskaper — yttrar Aftenbladet — som redan vid bans förra besök här i hög grad utmärkte hans spel: en teknik, som snart sagdt ej känner några svårigheter, samt en säkerhet och ett lugn, som ej tillåta ett oöfvadt öra att ens ana de allra svåraste passager, röjde sig naturligtvis nu i ännu högre grad.