Aftonbladet – 24 september 1866, sida 2

kapital af 90,000 rdr, lemnande en årlig vinst af 16 procent. De personer, som önska understödja detta bolags sträfvanden, inbjudas till teckning af aktier å 100 rdr. Sedan 500 aktier tecknats sökes K. M:ts sanktion å bolagets reglemente. Teckningslista och reglementen äro tillgängliga hos bolagets agenter i Btockholm hrr Hanson Hanner, Lilla Nygatan n:r 20, hvilka jemväl lemna behöfliga upplysningar. (Pr. T.) — Rättelse. I en uti Aftonbladet för de sistlidne lördag å 2:dra sidan 3:dje spalten intagen, under den 18 i denna månad af kongl. förvaltningen af sjöärendena utfärdad kungörelse, angående en å klippan Gefveskär i Göteborgs skärgård uppförd fyr, förekommer på 11:te och 12:te raderna följande uppgift: från V 12 5. syd syd och ost öfver till N. O. t. O. — Denna uppgift: rättas härmed sålunda: — från V !(4 5. syd och ost öfver till N. O. t. O. — Skarpskyttefana. Söndagen den 16 d:s emottog Enköpings skarpskyttekår en af stadens damer den förärad fana. Fanan öfverlemnades å damernas vägnar och i deras närvaro af prosten Afzelius, hvilken varmt och anslående tolkade gåfvans betydelse. — Hög ålder. Den 15 sistlidne Juli afled åboenkan Annika Andersdotter på hemmanet Åkerholmen i Kjellsjö socken i Halland i en ålder af 100 år, 5 månader och 14 dagar. Hon hade bibehållit en god hörsel, syn och helsa in i höga ålderdomen, och var endast sjuk några få dagar före sitt aflidande. 1 samma pastorat ha flera persoper under sednaste åren aflidit i en ålder af mellan 80 och 90 år och några öfver 90. — Operan. Lördagens representation af Målaren och Modellerna gynnades af en fåtalig, men särdeles animerad publik med det bifall, som Måhuls intagande musik så väl förtjenar. Utförandet var i allmänbet godt och synnerligen förstod hr Arlberg att genom sitt återgifvande af den listige Räf klos parti hålla åhörarnes goda lynne vid makt. Hr Ohlssons flitiga studier och be mödanden äro omisskänneliga och förtjena allt erkärnande; men han misstager sig, då han i en liflighet i mimik och gester, som stundom torde trötta icke blott honom sjelf, söker åt ett parti af lyris t intresse — och såsom sådant tacksamt nog — förläna äfven en dramatisk betydelse, som det icke eger, och som blott en särdeles rikt begåfvad konstnär möjligen skulle kuona afvinna det. En sådan förstår .att ur äfven de minst; bjudande roller framhemta det lilla, som lånar sig åt dramatiskt uttryck; menhan handlar aldrig oberoende, utan det är genom att från alla sidor hafva betraktat partiet i dess helhet, han funnit deri hvad en annan icke bemärker, och genom att konseqvent afpassa åtbörd och mine efter hvad musiken menar tillämpar han denna sin kännedom i utförandet, och träffar utan märkbar ansträngning för ögonblicket det rätta, det gyllne lagom. En särskild gest och mine för hvarje, äfven den minst betydande mening störer deremot den goda hällning, som är aktionens, så att säga, kroppsliga karakter; och liflighet, utan ;sammanbang med innehållet, blifver teatralisk, icke dramatisk. Slutligen verkar slöseri med uttrycksmedel detsamma som allt annat slö-. seri, nemligen fattigdom då det gäller. Till den mening, som ytträts, att den lokalisö rande texten still Mehuls vackra komposi tion borde läggas ad acta, och stycket i dess ställe gifvas med en ren öfversättning af den ursprungliga libretton sälla vi oss af allt hjerta, ty den nuvarande bearbetningen, som redan är ofantligt gammalmodig, passar icke tillsamman med en musik, som tyckes ung för alla tider. Före och efter operan uppträdde ml Strindberg med några pianonummer, hvilkas återgifvande väckte mycken uppmärksamhet och lifligt bifall. Det första, den af Liszt bearbetade, berömda marschen ur Wagners Tannhäuser, var måhända ett mindre lyckligt val, då detta stycke för att taga sig rätt ut måste framstå med hela kraften af en fullruståd orkester; de sednare, Mazurka ef Pfeiffer och Elfenreigen af Golde, voro åter bland de musikaliska anrättninzar, som nästan helt och hället bero af det sätt hvarpå de serveras. I ut förandet af alia ire numren röjde emellertid den unga artisten en behaglig touche, flärdfri jemnhet och herravälde öfver uttryckets skiftningar, så att de icke blefvo brokiga, men genom sin följdriktighet rika och intagande; med -ett ord, egenskaper, som anslogo för-stunden och lofvade för framtiden. Önskligt vore att mll Strindberg snart från samma scen ytterligare läte oss höra prof af sin förmåga, men i den solidare genre af musik, som ensam gifver oss ett klart omdöme om pianovirtuosen. ———i — Eldsvåda. I dag kl. 1411 utbröt elds: våda i huset n:r 18 vid Beridarbansgatan i den inne å gården till höger belägna pianofabrik, tillhörig hr Westergren. Elden, som uppstått under limkokning uti en i verkstaden befintlig kamin, fattade i de på golfvet