Aftonbladet – 21 september 1866, sida 2

ligtvis finns det en vacker samling af pelsvaror på expositionen. Det behöfves ej att beskrifva dem, med undantag af det största björnskinn, jag någonsin sett, hvilket var minst 15 fot längt, tack vare det sinnrika påfundet att icke allenast taga Nalles skinn från nosspetsen till svansspetsen, utan äfven skarfva till med skinnet från magen. Pelsvaror, dubbla fönster och kakelugnar göra en skandinavisk vinter dräglig och behaglig. Dessa nordländer ha under sin långa kamp lärt sig bästa sättet att slå ifrån sig sin värsta fiende, kölden. Om vi kunde finna 0ss i att frångå våra sentimentala teorier om en öppen eldstad, skulle vi kunna erhålla nyttiga lärdomar af de här exponerade kakelugnarna. I Sverge och Norge uppvärmas rum, i hvilka ingen matlagning behöfver ske, med höga kakelugnar, som vanligen stå i ett hörn och räcka från golf. till tak. I Norge tillverkas de af gjutjern i Sverge af hvitt glaseradt kakel. Nära fo-1 är en en eldstad, hvari Uränalet ägges, och en glugg längre upp, i hvilken falrikar och dylikt lunta insättas för att uppvärmas. HRKöken går ut genom ett rör baktill och upp genom skorstenen. De förnämsta fördelarne af dessa kakelugnar är deras bränslebesparing och jemna värmespridning. Såsom jag tror, kunna de inrättas med ett litet öppet kamingaller, så att den, som tycker om att röra om elden och bränna sitt ansigte, kan vara belåten. När våra stenkol en vacker dag taga slut, skola vi taga vår tillflykt till de skandinaviska kakelugnarne. Om utställningen är en sann exponent, stå dessa länder efter det öfriga Europa i papperstillverkning samt boktrycks-, graveringsoch litografieringskonsterna. Typer, papper och illustrationer äro i allmänhet sämre och illa utförda. Atmosferens klarhet sätter dem deremot i stånd att till ersättning härför frambringa de mest utsökta fotogratier. Hvar och en, som kommer till Stockholm och vill besöka Gustaf Joops atelier, skall finna, att icke en gång Paris kan öfverträffa de förenade produkterna af svensk dager och en Voigtlandslins. De landskapsfotografier, som finnas exponerade, äro ej så godasom personfotografierna. Det finns tydligen ingen Bedford bland nordens fotografer. Bokbinderiet är lika fattigt och fantastiskt som i Frankrike. Det är föga efterfrågan efter väl bundna böcker och följaktligen ringa förråd på sådana. I kartritning och all undervisningsmateriel stå Sverge och Norge framför den öfriga verlden. Epgelska resande i Norge ha en angenäm bekantskap med Muncks karta öfver detta land, och på expositionen finnas kartor öfver delar af Sverge i så noggrann skala, att de utvisa den minsta afväg i skogar Jag förmodar att vi skulle tveka i Högmad, innan vi antoge det uppfostringssystem, Hvaru.ver Sverge är så stolt. Hvarje barn, rikt eller fatng!; har lika rätt till undervisning, och adelsmannexS8On öch bondens sön sitta tillsammans i samma sxola, ty det står hvar och en öppet att utan at-, gift erhålla undervisning antingen endast i hvad som är blott och bart nödvändigt eller också derutöfver i hvad somskall pryda och förädla lifvet. Okunnighet i läsa, skrifva och räkna är nästan detsamma som social ostracism och ett säkert utestängande från alla offentliga eller enskilda förtroendebefattningar. Ingen kan bli könfirmerad utan så pass stort kunskapsmått, och att ej bli konfirmerad är ått vara en pariah. Man öfverraskas således ej, då man finner, att expositionen innehåller en högligen beundransvärd och omfångsrik samling af un dervisningsmedel och materiel. Här finnas prof på pulpeter, stolar och bord, hvilka båda sistnämnda kunna höjas eller sänkas förmedelst skrufvar allt efter ett barns storlek. Här finnas grupper af siffror ordnade i linier, hvilka glida ut och in ur en ram, så att en lärare med ringa besvär kan omvexla med hvilka tal han vill. En mängd torkade växter äro samlade i små lådor till lärarens bruk. Här finnas kuber till ledning för ögat; profvigter; svarta bord med rader af lister, som kunna skjutas ut och in, samt rännor att lägga pappbokstäfver i, hvilka ligga ordnade i små öppningar inunder. För att gifva begrepp om universum, har män en ibålig ståltrådssfer besatt med planeter och stjernor och omslutande en jordglob. Olika. kartor öfver BSverge och Norge, hvilka hvar för-sig förmedelst färgläggning gifva begrepp om ländernas politiska indelningar eller om deras folkmängd, deras klimat, flodsystem och sjöar eller berg och dalar. Mödan att inhemta kunskap underlättas högligen för de blinda genom hvarjehanda sinnrika uppfinningar. De nationers framtid, hvilka vidtaga sådana anordningar, som dessa exempel ofullkomligt antyda, måste vara mycket förhoppningsfull. 26 RARE — Armdeförvaltningen. KE. M:t har den 11 inn varande månad, förordnat kammarskrifvaren i armeförvaltninoen C EE Halloren