han sig, orolig som han var, ut ur kupen och glömde qvar sitt paket. Tre minuter derefter kom han ihäg paketet, skyndade tillbaka, tick reda på kupån — men Paketet var borta. Naturligtvis vågade han ej göra några reklamationer, utan han måste resa till Newyork med blott sina 270,000 francs. I Newyork hade hans advokater roffat honom två gånger på 56,000 francs. Han sanvände på resan till Canada en tolk, för hvilken han utgaf sig vara en politisk flykting. Tolken menade att sädana personer ej brukade röra sig med sä stora summor och om Lamirande ej gaf honom 20,000 francs, så skulle han få se på annat. Förattej kommå i beröring med polisen, måste han erlägga beloppet. Oupphörligt hade han på detta sätt måst lemna från sig penningar. Melin ämnade väcka process mot ödvökaterna för att återfå penningarne, men detta skulle dragit ut på tiden och han nöjde gig med 20,000 franes, som de på hans hötelser beqvämade sig att lemna tillbaka, —I Liverpool gjorde fången ett förtviflsdt försök att rymma, men det lyckades icke. Lamirande är 35 år gammal och lagens straff träffer honom snart. En vacker belöning torde franska banken tillerkänna den outtröttlige polismannen. Ni påminner er kanske rättegången i Paris med de Tretton, som förklarades ha varit ler än Tjugu — det högsta antål franska polisen tillåter att, utan föregående anmälan, på en gång samlas för diskuterandet af sociala och politiska frågor, och hvilka på denna sruvd dömdes till böter. Ena ung men i Paris, som var mycket ansatt af björnar, frågade häromdagen en god vän bur han skulle ställa till för att afleda deras glupskhet. — Sammankalla dem, fråmlägg en tablå öfver lin ställning och bjud dem ett ackord! — Duger inte, svarade den unge mannen, deras antal är tjägutvå, och polisen skall ej illåta hälländet af ett så talrikt besökt möte! När geveral Lamarmora nyligen öfverempade till general Cialdini chefskapet för talienska armens stab, lära några sötsurå omplimenter vexlats mellan de begge ge reralerna. Lamårmora fick behålla sista ;rdet och yttrade till sin efterträdare: Blif yckligare än jag! Ni har i hvarje fall den ördelen, att icke ha under ert befäl — geweral Cialdini. Tryckfel äro, Gudnås, vanliga i alla tidingar, och egentligen borde vi sys8elätta oss med att anmärka sådana. Vi kunna ock ej underlåta att omtala en ledsam ?lap. us?, som nyligen förekom i en Pörisertiding. Man har baft mycket roligt deräåt, örsäkra endra Parisertidningar; ehuri det ar på bekostnåd af en man med stort aneende. Följande två notiser, som skolat tå särskildt för sir, inflöto nemligen rad i ad efter hvarandra, genorh förbiseende på ryckeriet: ?Doktor X. har blifvit utnämnd ill öfverläkare vid Chesrite-sjukhuset. Order a af myndigheterna utfärdats, att så fort om möjligt utvidga Montparnasge-kyrkoården.? oem OO E