h a Af ett tal, som grefve Bismarck hållit representantkaramaren, erfar man att Meck Yllenburg gjort svårigheter vid att tillträd n bIden föreslagna riksvallagen. — I en kor respondens till Hamb. Nachr. berättas, at Augustenburgaren erbjudit preussiska rege ringen ait ivträda i nordtyska förbundet så som hertig af Siesvig-Holstein, men natur a ligtvis fött afslag. fre 1 OMS Fre Det är säkert att Preussen ännu vidbålle sin fordran att få kbålla garnison i Luxemburg och att storhertigdömet skall inträda i nordtyska förbundet. Man påstår äfven att samma anspråk blifviv framställda i af seende på Limburg, hvilket dock uti Bismarcks ursprungliga plan icke var deruti inberäknadt. Konungen af Nederländerna har derför funnit sig föranlåten anmoda franska regeringen om dess bemedling och Iskall också erhållit löfte derom. Konung Johan af Sachsen har köpt en egendom i grannskapet af Wien och ämnar bosätta sig der. Enligt en korresp. till Köln. Ztg skall han nu omsider bestämt sig för att abdikera till förmån för kronprinsen. Äfven konungen af Hannover, kurfursten af Hessen och hertigen af Nassau ämna slå sig ned i Österrike, der de båda sistnämnda ha stora besittningar. Från Miänchen skrifves att baierska regeringen ämnsr förelögga näst sammanträdande lendtdag ett förslag till reorganisation af baierska armen. Man ämnar dervid taga preussiska armåöns organisation till mönster och införa allmän värnepligt utan lotining eller rättighet att sätta karl i sitt ställe. Ea korrespondent från Baden anser att man lagt allt för stor vigt vid den bekanta broschyren om prins Wilhelms förmenta förräderi. Att han emellanåt handlat på egen band, är riktigt. Men om man betänker, att kriget fördes till den grad uten plen eller syste, alt prinsen bevisligen flera dagar lemnades utan underrättelse, då han verk: ställde sin öfverraskande återmarsch till Frankiurt; vidare det uppenbara misstroendet mot badensarne; att Main-fälttåget började efter slaget vid Königgrätz och att det skulle varit rent vanvettigt att då fortsätta striden; så framstår prinsens beteende i en annan dager. För att förklara utgången, hehöfver man sannerligen icke tega afsigtligt förräderi till hjelp. Föröfrigt kämpade han manligt och delade alla strapatser och mödor red soldaterna, af hvilka han smånirgom gjorde sig mycket omtyckt. iTALIEN. . Fredsunderhandlingaine mellan Italien och Österrike synas för ögonblicket stå stilla. Man är cense om den skuld som Italien skall öfvertaga på Venetiens vägnar, gränsfrågan och nägra andra punkter. Ett telegram från Florens för den 13 dennes yttrar visserligen : ?Fredsunderbandlingarne skrida framåt. I öfvermorgon eger den sjunde konferensen rum; blott i nägra få punkter råder oenighet; att de finansiella frågorna skulle skepa allvarliga svårigheter, är icke sannt; men enligt ett sednare telegram, som bit ingått, heter det att konferensen mellan Österrike och Italien blifvit afbruten emedan man ej kunnat komma öfverens om den finvansivlia uppgörelsen. Preussiska regeringen skulle, enligt samma telegram, förklarat, att de svårigheter Österrike gör i afseende på den venetianska uppgörelsen möjl.gen skulle kunna komma att kullkasta! fret-fördrsget i Prag. MEXIKO. Ett bref från staden Mexiko för den 10 Augusti lemnar följande skildring af ställ ningen inom det mexikanska kejsardömet. Från Tehuantepec i söder ända till den yttersta norden är hvarje hamn hotad af republikanerne. Hela den nordliga gränslinien ända till Metamoras vid Rio Grande är i deras våld. På hela mexiksnska vikens kust förfogar den kejserliga regeringen endast öfver en hamn, Vera Cruz, och äfven denna säges hållas i ständig frukian genom starka republikanska skaror, fom stå i dess närhet. Jalapa, San Luis Potosi och Michoakan befinna sig i belägringsti!llstånd. Hufvudstäderna Puebla och Oribaza hotas allvarliet af generalerne Diaz och Orizaba. Mör kalk Bezaine, som hade marscherat mot norr för att tränga Juarez hufvudstyrka in på unionens område, har gjort helt om, för att ila hufvudstaden till hjelp... Franska armen är nu maktlös. Minst 100,000 republikaner stå emot den i fält... Revolutionen till kejsardömets totala omstörtande har redan börjat. Från Paris skrifves: De sednaste underrättelserna från Mexiko ba gjort ett obebagligt intryck på kejsar Napoleon och förmått honom att afsända sin adjutant, general Casteloau, till Mexiko. Denne general som reser i sällskap med markis Gallifet, bar fullmakt att föret och främst åstadkomma mar-kalk Bazaines aflägsnande, vidare att öfverenskomma med kejsar Maximilian om påskyndandet af de frouska truppernes återvändande, att rådgöra med kejsaren om ändamälsenligheten af dennes tronafsägelse och slutligen at sätta sig i vänskaplig förbindelse med den på kejsardömet följande nationella regeringen. Franska regeringen önskar att till kamrarnes inkallande ha de mexikanska anvgelägenheterna på det klara. Potpourri. InnehåN: Finanskrisen i Paris. — Expropriationsmål. — ÅA A 0 YR RA RA 0 KA Kr JA PER KR rg BB