Aftonbladet – 17 september 1866, sida 2

OH fj MURCDAaT BaO ICITYCK 31 CER LOTAGISIR lesvigska befolkningens verkliga meningGu ch önskan, är lika visst eom det är atten örmode, att den fiän tysk sida skall utba-frå unas såsom ett fullgiltigt vittnesbörd om,jme tt Slesvig är ett tyskt land från Eidernde: ill Kongeän. Hvad den nordslesvigska be-ter olkningen verkligen tänker, huru den be-hr raktar återföreningen med Danmark såsom va in lifsfråga och fasthåller hoppet derom pa ned en energi, som synes växa med ochhe vemta ökad styrka af de lidanden och det ell örtryck, den under det preussieka herra-åst väldet varit underkastad, har den under delOc ista två åren otvetydigt lagt i dagen. Altlän lemonstrationer af det slag, som den i of-på vannämnda telegram omförmälda, emeller-!ne id utan ringaste svårighet kunna arrange: ty. ras, är lätt förklarligt. I det danska Nord-on slesvigs städer finnes ett föga betydligt an-li tal invandrade tyskar — handlande, handt-or verkare 0. 8. v. —hvilken ringa minorida let, understödd af de tyska embetsmän, löj med hvilka preussiska regeringen fyllt lanröj lets hela förvaltning, af preussisk militär so och preussiska gensdarmer under de sista lpi åren på alla upptänkliga sätt terroriseratoc den danska befolkningen. Medan man åtga danska eller dansksinnade blad ej lemnatvi frihe: att ens på det mest moderata och hofsamma sätt uttala folkets stämning eller omtala tilldragelser, som varit det herrskande kotteriet misshaglige, eller belysa dess regemente, ha de tyska bladen i Silesvigs städer naturligtvis haft full frihet att de om personer, ställningar och förhållanm den utbreda diktade underrättelser i tysst maner, hvilka sedan af det stora fädernes-P landets tidningar nitiskt spridts vidare. Emellertid är det glädjande att se att åtminstone ett tyskt blad, som ätven tillfö4 rene bemödat sig att opartiskt framställa jen förhållandena i Slesvig, sa långt det medPhänsyn till den upphetsade och lidelsefulla fa sinnesstämningen i Tyskland vägat, nu ta-sSk git bladet från munnen för ait förehållaOr sina läsare, att påståendet om hela Slestil vigs tyskhet är en fabel, och att en delniugrö efter nationaliteterna är den enda räitvisa, liksom för båda parterna fördelaktigaste löeningen af slesvigska frågan. Det är Köl-nt nische Zeitung, som i detta afseende görDbs ett hedrande undantag. Åtminstone en röst V5 böjer sig såldes inom den tyska pressen q tilk motvigt mot det intryck, som Yylistälin larne af det omtalade mötet afseitalt ge-fa nom sin kotterimanöver framkalla. Köl-h: nische Zeitung ylirar bland annat följa Det är nu en känd sak, att det v rike som vid fredsunderhandlingerne i Wien te fastböll det bårda vilkoret, att Danmark h skulle afstå ej blott Holstein och den tyska la delen af Siesvig, utan ock hela det dansk. J talande och dausksinnade Nordslesvig. Hvar7 för gjorde Österrike så? Måhända blott för 2 att stoppa munnen till på de skrikhalsar, j; 1 9 som hade fonatiserat den okunniga massan i i Tyskland genom sina fabler om hela Slesvigs tyska ursprung, språk och sinnelag och 6 om dea avgustenburgska pretendentens sol klara arfsrätt till hela ?Scbleswig-Holstein? )j och kanske äfven till Lauenburg? Nej)! mn icke endast derföre. Lösryckandet från d Danmark af det från urminnes tid danskalh hertigdömet Slesvig, dess danska del inbegripen, innebar en afgjord kränkning af den för Österrike så motbjudande och far-! liga nationalitetsprincipen — en kränkning, h lika stark som den härdnackadt förfäktade s besittningen af italienska Venetien. Ingen-d ting var Österrike mer välkommet, än att äfven i Noiden skapa ett litet Venetien, att i det nittonde seklets åsyn håna denlt nationella principen och göra Preussen,e hvars sty.ka består i befolkningens enhet, S till medskyldig i en ny synd mot det folkliga kb lifvet. När Preussen den gången gaf efter, !1 skedde det blott derför, att förbundet med Österrike pålade det ett tvång. Vi ega goda skäl att tro, att denna himmelsskriande kränkning af nationaltetsprincip.n, som åt oss inbringade ej blott bittra noter från England, utan ock de häftigaste och blott alltför rättvisa förebråelser från alla på en sedlig grundval hvilande stater i verlden från början varit hr v. Bismarck motbjudande och att han mot sin öfvertygelse gifvit efter för omständigheternas makt. Antag, att han hade lyckats förmå Öster-! rike att afstä från dess oberättigade yrkande, ! hvad skulle följden deraf blifvit? Helals Tyskland genljöd på den tiden af det au:lt gustenburgska partiets rasande skrän omF dess fulla rätt? och dess rätt ?intill Konge-1v ån? Till och med den smala remsa af! Slesvig, som afstods till Danmark sösom er-r sättning för de jylländska enklaverna, för-? anledde ju ett cumt knot. Om hertig Fre-3 drik VI:s heliga arfsrätt, som sades sträcka s sig till Kongeån, hade antastats, hur skulle ! ej dä Österrike ha bröstat sig på Preus-( sens bekostnad och på dess skuldror lagtje hela ansvaret! Man betänke, att Österrike ! och Preussen hade börjat kriget mot Danmark på egen hand, tvärtemot de tyska re-1 geringarnes och folkens önsknivgar. Detis klagades redan öfver förräderi; hade mans då mot Danmark förfarit rättvist och bil-h vigt, så skulle det behöfts starka öron för! att ej döfvas ar det skrik om det förrä-n deri mot fäderneslandet, som de då alls-ä mäktiga, okunniga eller samvetslösa dema-8 gogerna strax skulle börjat uppstämma. Nulk ha förhållandena förändrats. Den oför-) skämda lögn, som tusende gånger uppre-!: pats af våra folktalsre, att hela Slesvig ärFE tysksinnadt, ja tyskt till språk och ursprung, d har längesedsn upplöst sig till ett intet. !P Vi veta nu, att i Nordslesvig, räxnadt ned ifrån Flensborg, tyskarne utgöra bott en tiondedel, mindre än en tiondedellbD af befolkningen, och till och med detila ofta upprepade päståendet, att den dan-!h ska delen af befolkningen skule viljal!p afsiå från föreningen med Danmerk,!D för att undgå Slesvigs delning, bar ej be-tr kräftat sig. Danskarze i Nordslesvig hald förblitvit sitt fädernesland tragna; deromlh ha nyligen en talrik deputation i Berlineg från alla delar afnorra Slesvig, adressen tilllfö preussiske konungen och den stora förbrö-h dringsfesten med danskarne viitnat. Ja,lta mu-A0 ss 2 14 -— vc (10 Er