Aftonbladet – 15 september 1866, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. — Hos K. M:t har konditorn C. J. Hake anfört besvär deröfver, att sedan klaganden uti en till öfverståthållareembetet ingifven skrift anhållit om tillstånd att genom lottning få afyttra nedannämnde arbeten af socker, hvilka, enligt hans uppgift, skulle vara af honom tillverkade, ut: göra konstsaker, samt blifvit vid nu pågående indnustriutställning i Stockholm prisbelönta, nemligen: ett jagtstycke med jägare till häst, infattadt inom glas och ram och värdt 50 rdr; ett på lika sätt infattadt stycke med scener ur ungerska kriget åren 1848 och 1849; ett dylikt, föreställande en pilgrimsresa i södra Italien, värdt 30 rdr; en fågetbur med fåglar, inom glas och ram, värd 15 rdr, samt fyra toilettschatull af sockerkandi, hvartdera värdt 10 rdr, för utlottningen af hvilka saker nettobehållningen skulle tillfalla fonden för åstadkommande af en afgjutning i brons utaf professor Molins å industriutställningen befintliga fontän; så har öfverståthållareembetet, . medelst resolution den 18 sistl. Juli, sig utlåtit, att enär, jemlikt 2 i kongl. förordningen den 21 Mars 1844, undantag från det i samma förordning meddelade förbud mot lotteriinrättningar må ega rum endast då fråga är om bortlottning af lösören för välgörande ändamål eller af konstsaker till svenska konstidkares uppmuntrande och understödjande; men det af klaganden åsyftade lotteri icke vore till någotdera af berörda undantagsfall att hänföra, öfverståthållareembetet ej kunde till ansökningen lemna bifall; deruti klaganden sökt ändring. Efter inhemtande af öfverståthållareembetets öfver besvären afgifna utlåtanden har K. M:t den 31 sistlidne Aug. låtit detta mål sig föredragas och dervid funnit klaganden icke hafva anfört skäl, ledande till ändring i öfverståthållareembetets öfverklagade resolution. — Instörtandet af Katolska kyrkans torn. Å rådhusiättens sjette afdelning fortsattes i dag ransakningen i detta mål, dervid byggmästaren Laschinger inställde sig å svarandesidan. A kärandesidan tillstädeskommo pastor Bernhard och verkgesällen Lemche. Laschinger sökte göra troligt att hela skulden till olyckan föranledts af Lemches åtgöranden, hvilken emot Laschingers befallning skulle inlagt halfstenar i pelarnes inre, i stället för att mura pelarnes kärna med helt och hårdbrändt tegel, hvarjemte han påstod, att det varit Lemches fel att så dåligt murbruk begagnats. Laschinger bestred derjemte att hafva åtagit sig något ansvar för byggnaden. Han hade endast haft uppdrag att leda arbetet. På fråga huru mycket han härför skulle uppbära, upplystes, att hän i arfvode haft 4000 rår bestridande pastor Bernhard Laschingers påstående att han ej varit ansvarig för byggnaden. Något kontrakt hade visserligen ej funnits mellan församlingen och Laschinger, men pastor Bernhard ansåg likväl att sådant ansvar tillkommit Lashinger i hans egenskap af antagen byggmästare. Utom andra under målets handläggning upplysta omständigheter, som ligga Laschinger till last, har han äfven erkändt, att pelarne, som uppfördes under en högst otjenlig årstid, ej lemnades tid att torka, innan tornbyggnaden, som hvilade på dessa pelare, uppfördes. Ordföranden fästade Laschingers uppmärksamhet på, att det vore mindre vackert att nu söka kasta hela skulden på Lemche, då uppenbart vore, att Laschinger, om också Lemche ej vore helt och hållet fri från all skuld, dock varit den som det ålegat att vaka öfver arbetets ordentliga utförande. Lemche å sin sida bestred Laschingers påstående, anhållande att med vittnen få styrka sin utsago. Säsom förut kändt är, förorsakade tornets instörtande 24 personers död, hvarjemte 7 personer blefvo mer och mindre skadade. Nu närvarande målsegare voro: timmermansenkan Andersson, hvilken, tillfrågad om de påståenden hon hade mot Laschinger, sade sig ej ha några yrkanden att framställa (hon hoppades erhälla något understöd af de medel, som insamlats i anledning af olyckshändelsen); handtlangaren Dahls enka, som begärde ett mindre understöd årligen; enkan Gregorius, som afstod från alla yrkanden mot Laschinger, men sade sig vara tacksam, om denne godvilligt lemnade henne någon hjelp, samt enkan Sjöholm, som begärde 50 rdr årligt understöd; vidare vid olyckstillfället skadade arbetaren Per August Larsson, som utskrefs från lasarettet den 13 sistl. Juli, men ännu ej är arbetsför. Denne framställde ej heller något yrkande mot Laschinger, men sade sig vara tacksam, om denne ville gifva honom någon hjelp, tills han åter blef fullt arbetsför. Flera målsegares vistelseort är ännu okänd. Pastor Bernhard anhöll att slippa inställa sig id de följande ransakningstillfällena, hvilket af rätten medgals, hvarefter målet uppsköts till annan dag.