åverkan skyddadt berg. Denna anmärkning anse vi oss böra göra derföre, att vid en konferens i Berlin i och för den medeleuropeiska gradmätningen, i hvilken Sverge tager en stor och ärofull del, blifvit be. stämdt, att alla höjdmätningar skola beräknas från en för hela Europa gemensam nollpunkt, och att den särskilda utgångspunkt, som hvarje stat måste hafva för sig, skall noga ned denna universal. nollpunkt jemföras. Vi se här ett exempel på buru rent vetenskapliga universella arbeten tvinga de olika folken att hvar för sig ordna sina osammanhängande inre för: hållanden och göra dem verlds-allmänna. Pianschverket har derefter förutnämnda profil utförd i större skala med detaljer å 22 blad. Derefter följer en dylik profil öfver jernvägsgrenen Halisberg—Örebro, men utan sammandragen profil. Skalorua äro noggrannt utsatta, men ej deras förhållande till naturlängden, hvilket alltid är en brist, synnerligast å ett allmänt verk, som bör beräknas äfven för främmande folkslag, som ej känna värt måttsystem. Vid ritningar å maskiaer och dylikt har endast engelskt mått blifvit utsatt, hvilket väl kunnat få åtföljas åtminstone af svensk skala bredvid den engelska. Det tekniska utförandet förfjenar vitsord för tydlig och lyckad framställning, men har ej vunvit derpå att det litografiska arbetet blifvit utfördt på flera verkstäder. Bland de vackra planscherna märkes en å Schlachters och Seedorffs verkstad utförd vanlig maskinritning i brunt tryck i stället för vanligt s. k. svartiryck at blott konturoch skugglinier. Den genom brun färgs inblandning i trycksvärtan erhållna varmare färgtonen gifver planschen ett behagligare utseende än om den haft de vanliga svarta skugglinierna. Efter betraktandet af svenska skolkartor borde hafva följt två danska, hvilka vi förbisigo. De äro Bibel-historisk kort af Nissen i Ramten, ryckt i Aarhuus. Denna karta är i så all bättre än våra prestliga skolkartor, att len upptager hela bibel-historiska området inda från det hedniska Rom till det ännu värre Babylon och Ninive. I enskildheter sår den deremot längre än våra, ithy att den roget afbildar i Jerusalems tempel befintiga Salomos kopparhaf, rökelsekar, ljusstakar, skådebrödsbord samt sex judiska nynt i naturlig storlek. Skole-kort over Europa med serligt Hensyn vå Höideforholdene, af J. Thomsen, Kjöoenhavn 1863. Ar ungefär i samma skala kom Vv. Syd ws allmänt kända väggkarta i n fyra milliondels skala, men är vackrare och sakrikare så till vida, att den har nivåsurvor. Ett stort fel är, att den i flera all ej fullständigade kartan saknar nummer på kurvorna och uppgift om deras höjdskilnad, så att de tjena till nästan ingening. Den vackra kartan är också bortskämd derigenom, att den politiska indelvingen är utmärkt med olika färgbeläggning öfver ländernas bela yta, hvarigenom karans hufvudsakligen fysiska mål förloras af brist på åskådlighet. Värt svenska skolsartverk, ehuru rikt utrustadt i kartväg, saknar en dyl.k karta. Kongeriget Danmark, till skolebrug af Z. Schroll, 1856, Kjöbenhavn, företer ingening ovanligt, men är särdeles enkel och edig. Vi öfvergå nu till betraktandet af de särkilda staternas offentlioa stora kartverk, land hvilka Finlands ej äro utställda och le öfriga brödrastaternas ej så fullständigt iom vi skulle hafva önskat. Afde utställda ustren kunna vi nemligen ej inhemta de inderrättelser om de främmande kartverkens indamål, arbetsgrunder och verksamhetstveckling, hvilka vi förut, mest på grund Mf oss välvilligt delgifna, egentligen för versens enskilda behof saromanfattade underättelser, erhållit om värt eget lands kartverk. Våra jemförelser kunna alltså ej lifva så opartiska och våra anmärkningar j så tillförlitliga eller faktiska som vi hoppats. Detta förhållande, som gör att ett omdöme utfaller jemförelsevis fördelaktigast ör det fullständigast representerade eller örut mest bekanta kartverket, föranleder os att uttala vår äåsigt om nödvändigheten för sådana offentliga verk, hvilkas materiella eller vetenskapliga utveckling b.ror på allnänhetens intresse och understöd, att så mycket som möjligt söka sprida korta och ättfattliga underrättelser, öfversigter och sammandrag af sina arbeten. Af gammalt var den äsigten varit nästan odelad vid ofeniliga verk, att dylika företag skulle bortaga en tid som borde tillhöra det stora lagsverket eller de löpande göromålen och lerföre borde öfverlåtas åt den enskilda spekulationen eller dec särskilda iniresset. En af gammalt inrotad konservatism såg ill och med ogerna att tjenstemän inom verket befattade sig med dylikt, och försvårade för personer utom verket tillträdet ill nödiga handlingar för dylika arbetens upprättande, hvarigenom de lärda mysteierna? skulle komma inför den profana allmänhetens ögon. Men vår tid har så småningom blifvit utställningarnes, cifentligheens tid, och många af de bortgångna reoresentanterna af de gamla embetsmannae isigterna nödgades redan på sin tid tillämpa. let gamla ordspråket: ?vill ej berget gå till Mahomed, så måste Mahomed eå berget?. Embetsverken hafva ilk t Emb sunnit vilkoen för sin tillvaro och utveckliog fordra, tt allmänheten intresseras och vpplyses samt derigenom förmås att granska de offentliga arbetena för att inse deras oumbärlighet och nödvändigheten af deras uppnuntrande och utvidgning. Ej nog med Mt särskilda fack-tidskrifter utgifvas: man nlitar den allmänna pressen, och de gamla ristokratiska verken utställa sina mer konreta alster till offentligt beseende bredvid ndustriidkarens. En och annan gammal seneral eller amiral af gamla skolan skulle wu kanske vända sig i grafven, om han på vär utstäilning finge se sin efterträdare hafva utställt t, ex. den danska generalstabens sartor i bredd med fotografiporträtter eller de motsvarande norska kartorna emellan becksömsstöflor å ena sidan och bokrbinderiAA lcstan XX andra cidan Allan amn 4