2015SEC VO pt. UllOH ant VIL BILINLTCIICELS CCHEHAT depöt i Paris, RIE — Helsotillståndet i Stockholm. Förste stads läkarens rapport rörande koleran under det sed: naste dygnet angifver antalet af insjuknade och döde med följande siffror: Sept. 10—11. Insjuknade 16. — Döde 3. Från farsotens början: Insjuknade 1802. Döde 612. — Kyrkosltämma. Vid kyrkostämma med Nikolai församling i går den 10 dennes biträdde församlingen sundhetsnämndens till öfverståthållareembetet afgifna förslag, det måtte i afseende å rättigheten till liks nedsättande uti ensklda grafvar föreskrift meddelas för efterlefvande, att jels hos vederbörande kyrkoråd förete intyg af läkare eller annan sakkunnig derom, att liket blifvit balsameradt eller eljest i afseende å förruttnelseprocessens hämmande behandladt; och dels att, sedan liket blifvit nedsatt, låta grafven fyllas med sand, helst blandadt med något desinficierande ämne, dock att, hvad Storkyrkoförsamlingen beträffar, enär densamma icke egde någon begrafningsplats inom staden, i rändelse stadgandet om de begagnade grafvarnes fyllande med sand kan finnas mindre lämpligt, föreskrift meddelas om deras noggranna tillslutande medelst cement eller på annat lämpligt sätt. — — Wisby elementarläroverks naturhistoriska samling har under de sednaste månaderna vunnit tillökningar. Redan i Juni emottog skolan från en af sina förra lärjungar, kontoristen Alfr. Wöhler, en sändning naturalier, hvilka han samlat i sitt nuvarande hemvist Mazatlån! i Mexico. En annan värderik skänk erhöll skolan af aflidne tullinspektor J. B. Stenberg, som uti sitt testamente förordnat om öfverlemnandet af sin samling gotländska försteningar, hvaribland några praktstuffer. , Han har dessutom till skolans bibliotek testamenterat Goethes verk och till gotländska nationen i Upsala en stipendiifond af 1000 rdr. Förliden vecka anlände en samling fiskar, reptilier och lägre hafsdjur, förvarad på 30 större och mindre glas, jemte några hornkoraller, allt detta en gåfva af kapten ÅA. Westöö, som redan mången gång förut under sina färder i aflägsna tarvatten haft skolans museum i åtanka. Det är till detta museum han nu vid sin hemkomst frikostigt skänkt dessa naturalster, hvilka han med oförtröttadt nit insamlat under sin fyraåriga frånvaro i de ostasiatiska hafven. — John Ericssons första mekaniska uppfin ningar. Ur den på sjöförvalningens kom: mandoexpeditions föranstaltande från amerikanska originelupplagan bearbetade skildringen låna vi nedanstående utdrag: Innan vi genomgå förteckningen på John Eriessons hundra uppfinningar m. m. torde det vara lärorikt att kasta en blick på hans allraförsta uppfinningar: en vattensåg i liten skala och ett ställ ritinstrumenter, tillverkade af den tioårige gossens egna händer vintern 1813—1814, äfvensom det pumpverk, hvartill han vid samma tid gjorde utkastet. Sågen bestod af en fyrkantig ram, innehållande sågbladet, som medelst en vef och tillhörande vefstake fördes upp och ned, styrdt af för ändamålet anbragta Iedare (guides). Den horisontelt framglidande bädden, som uppbar timmerstocken, sattes i rörelse medelst ett snöre, lindadt kring en cylinder, hvilken drefs af ett kugghjul, som genom en pall och häfarm stod i förbindelse med sågramen. Med undantag af sågbladet och snöret, var alltsammans af trä. Vefaxeln och handtaget hvarmed hela maskinen drefs för hand, voro likaledes af trä; men den vefarm som dref sjelfva sågramen var gjuten af tenn, taget af en sönderbruten sked. Sägbladet var gjordt af en urfjeder, och dess tänder utfilade med en trekantig fil, som konstruktören lånat af en grofsmed. Vrickborr och fällknif voro för öfrigt de enda verktyg han användt. Knappt hade detta hans första arbete blifvit fullbordadt, förr än den unge mekanikerns funderingar upptogos af ett pumpverk, som skulle drifvas af en väderqvarn, hvilken han likväl aldrig sett, endast hört omtalas. Ledd af den beskrifning om väderqvarnen han erhållit af i yr: ket oinvigda betraktare, hade han väl på papperet konstruerat den mekanism, som skulle förena qvarnens vefaxel med pRumparmarne; men huru han skulle bära sig åt att vrida. qvarnvingarne efter den skiftande vinden, utan att störa deras sammanhang med pumpverket, kunde han icke utfundera. Slutligen kom hans fader, som besökt qvarnen, att vid beskrifningen af hvad han sett, nämna en kul-muff (ball and joint socket). Mera behöfdes icke. Gossen skyndade till ritbordet, och-genom att anbringa en kul-muff -på ledningen emellan den drifvande vefven och förrn undanröjde han med ens den skenart oöfvervinneliga svårigheten. Vid 9 års å1der, således före denna tid, hade han redan haft tillgång till ritinstrumenter vid ett afritkontoren för Göta kanalarbetet och blifvit hemmastadd med deras bruk; men då han uppgjorde ritningen täl pumpverket, hade han i början inga andra redskap tillhands än skrifpenna och blyerts, emedan han då bodde i aflägsna skogen, hvarest hans fader hade uppsigt öfver urvalet af timmer till byggandet af kanalens slussportar. Men gossen fann snart medel att ersätta de verktyg som fattades. Passare gjorde han af björk och använde nålar till passarpyntar. En pincett ur mammas syskrin och hvars uddar han slipade för ändamålet, förvandlades till dragstift. Genom att skjuta en ring af tråd upp och ned, åstadkom han efter behof grofva och fina linier lika bra som med skrufven på ett vanligt dragstift. Med tillhjelp af dessa simpla medel, uppdrog han en god linearritning öfver pumpverket, men ännu fattades färgläggning, hvilken den tiden ansågs oumbärlig för alla mekaniska ritningar. Gummigutta och indigo funnos till hands, men pensel fattades. Efter många böner och många nej, erhöll slutligen den lille ritmästaren sins mors medgifvande att taga några hårstrån ur hennes muff, förutsatt likväl att detta kunde ske utan att skada muffens utseende. De små fingrarne utryckte försigtigt tillräckligt hår för två penslar, och inom kort särskildes på ritningen jern från trä genom deras respektiva färger. Och det var denna ritning, uttänkt och utförd af ett barn och under så säregna omständigheter, som väckte den frejdade grefve von Platens uppmärksamhet och som grundlade John Ericssons lysande fraratid på det mekaniska området.? — Nora—Ervalla-jernvägen, Man läser i Nerikes Allehanda: Nora—Ervalla-jernvägens ställning förbättras. På bolagsstämma i torsdags beslöto bolagsmännen, att icke den förut bestämda tttaxeringen mn på på aktierna år 1867 skulle verkställas, och att icke ens den tredjedel deraf, eller 10 rdr pr aktie, som direktionen nu äskade, skulle uttagas. Ta man uttrualta fiörkhanmanunn dan tt Rd 344 m Oj oc mt mtr Br fr et ÅA