Aftonbladet – 10 september 1866, sida 4

RÖMS förlag äro utk ROBÖCKER och HJELPR risk () utmärkta artiklarne expedieras endast i STRÖMBORG, A.. Svensk Språklära, med afseendo I den ö ; på Språkets historiska utveckling. upptagande äfven dervisning gotiskan, fornnorskan och fornsvenskan,jemförda med ment egn de Svenska Landskapsmålen; med 2 stentryckta blad språklära j (hb. 225). författaren . Ofvanstående arbete af Hr Strömborg här varit en utförligare angenäm öfrerraskning för den litterärt bildade ail lära för B mäxheten. — Det är en med mycken grundlighet begreppe och sorgfällighet utarbetad fullständig grammatik ö bestämda ver Svenska Språket, vetenskapiigt uppställd med ti uppfatina ; godogörande af den nya Språkforskningensresultater. Baa har, — Författaren har sorgfälligt studerat Grimms, Rasks, eger rum Munchs. Rydqvists och Uppströms skrifter. — Den öfoch dorvid versigt, som genom denna sammanställning (af NyHr Svedbo svenskan och Eandskapsmålen med Fornsvenskan, ban boppa Fornnorskan och Götiskan) vinnes, är särdeles klär och ärorik och skall säkert hos mingen väcka bogen för vett allvarligt studium af modersmålet.o — Nord. Tidfinnas lättf ZETTERQUIST skrift 1852, s. 488.) mn des STRÖMBORG, N, Svensk språklära för SkolPun recn ungdom (h. 4.00). sins fam STRÖMBORG, N, Svensk Språklära för BegynSka sprak nare och Folkskolor (h 0,50). öfva och f SYEDBOM, JONA3, Cornelii Nepotis excellentium synnerligas imperatorum Vitae. Med Historiska, Geographiscbolor, ot ska och Archeologiska Upplysningar (b. 3.871,). Labo SVEDBOM, P. E, Elementarkurs i Tyska SpråPdes: mat ket, efter en ny plan utarbetad. Andra uppl. tous les I Läsebok, innehållande ett urval af fabler, korta qui ont I böarättelsor och sråå skaldestycken på Tyska Med dett Språket. Läraren i IH. Läroboken, innebållande mellanradig öfversättning Öemi Hr JI och förklaringar samt ordböcker till Läseboken boken; tord (i 2 pb. 4,50). uppmärksa: SYLVANDER, G. VOLM. (Phil. Doctor, Lärare vid Eledare. mentarläroverket i Kalmar.) Läran om Satsens) ÅBERG, LENN Bildning. Till ledning vid undervisningen (h. 4,25). Jaroverk). Författaren har i ett utförligt företal redogjort för skriftlig: de många ganska stora misstag om Satsens och Satsgifvon för I bildaingens log k, som vidlåda Svedboms Sätslära,I ÖRRLANDER, men egentligen tillhöra det Tyska original af Wurst ska Språ från hvilket denna Satslära är en wordagrann öfverI. Språk sätlning dels lämpad efter Svenska språkets egenIH. Löseöfn domligheter, dels riktad med exempel från Svenskal — — Engelsl naförfattare., (Författarens Ord i Företalet). gängesspråk En Recensent i Stockholms Dagblad för den 40 uppl. af the Juni 4856 slutar med följande ord; — — — Boken — — the Lif. är sålunda enligt vår öfvertygelse ett bidrag af värde lunibas, I Mtill den Svenska Undervisningslitteraturen, och det sände. Note vore sannerligen att önska, det aila de discipliner, — Fun Ca rote som föredragas vid våra läroverk, vore afhandlade : 3 med lika mycken 3-kådligbet, klarhet, reda och verk— — den lig, ebora Ideles icke bradskande, lärdom som SylGOLDSMID vanders Satslära. breed (hb. SÄVE, HJÄLMAR, Öfversigt af Grekiska Syn-— — Praktis taxen för Nybörjare (b. 1,25). At med uteslu7:de uppl.: tande af allt, som icke kan anses böra till ElemenI. Språklä tarundervisningen, i systematisk och lättfattlig form IH. Läseöfs framställa det grekiska språkets egendomligheter, som) — — Fransk af nybörjaren böra inhemtas, bar varit författarens digaste, i ut uppgift. — Derjemte har han öfverallt änstallt jomföö:te uppl. (b relser med det latinska språkbruket, der en sidan. — Fransk: sammanställning, genom sin likhet eller olikhet, synts nimor VOh kunna underlätta lärandet af det motsvarande grekiför dem, so! ska attryckssättet eller befästa insigten i det latinskav. Beträffande Hj: Säves Grekiska Syntax, synes den genom sin enkelbet, klarhet och innebållsrika urval ska språket aste språkfo pal läropunkter väl motsvara sin bestimmelse och) g,tamari böra blifva ej mindre för de all:änna läroverken än biet ekt oc äfven för den med mera avancerade studier på egen dig Ordtokr hand kunskapssökande en välkommen fyllnad i vår Närvatan undervisningslitterator. (Prof. Spångbergs vitsord.) THOMEE, G, Klassiska Mythologien, eller Grekernas och Romarnes Gudasagor (hb. 4.00). WENNBERG, FR. (Rector Scholm.) Anthologia Lasbålia ett, h pyare Frans talesätt, ont Hängonäma s tina, en Samling af Valda Stycken utur Latinska (Frev, 1842, Skalders Arbeten, med Pbilologiska. Mythologiska och — — J. N. Bo Fistoriska Anmärkningar, utgifven till Ssholornas tjenst lysande Not (b. 162 )). begacnande WENNBERG, FR, Latinska Skrifoch Läsöfnin-— — Napoleo gar, al C, BENECKE. Ofvers. med hänvisningar til! Jedande Förk alia i Svenska Scholorna begagnade Latinska språkinnehåll, jem läror (b. 4,75). —härsear VIERECK, C. FR. Tyska Språket till dess Gram— SY od matik och Litteratur. mo Praktisk I. Språkets Grammatik (hb. 1.50). Rlementar 1. Språkets Litteratar (h. 2,87!)). I Språklär pAf förf. hade man skäl att hoppas ett godt och) 3 I: grundligt arbete, och detta hopp bar icke beiler blifå 5 Skrifoc vit bedraget genom ifrågavarande Grammatik. Hon för Gvinna vär på eo gång kort och saktik och lemner cit före) — gdra, st Kyr tyadt prof på förf:s vidsträckta kännedom af Tyska delet: (h. 4,0 språkels egenheter. (Frey, 1847, s. 500). bok 3.50, uta VIE ECK, C. F., Franska Språket till dess Gram — — Stilöfnin matik och Litteratur. 1 Språkets Grammavik gelska Spr (bh. 4,75). II. Språkets Litieratar (h. 5,00.) kaliska UPpiy VIERECK, C. FR, Fransk Språklära för unga öfning på oge Begynnare, i tableauver, regior, exompel och öf-1— — Tysk Grs S:dra poggran ÖHRLANDER, C. och LEFFLER. OTTO 9,00; wb. 40,0 ÖHRLANDER, C. från Svenskan ken, med afsi ningar, jemte en kort Läsebok med Ordregister (bh. 4374). VINGE, I. M., dun. Svenska skaldeprof, med Ästhetisk och Historisk Taledning, för Scholungdomens bildning ntgifna (h 3,00). INGE, nr Svensk Språklära för Begynnare id 87 7.). (b. 0,8737)). i I. Mi, Svensk Språklära för FolkychoMn fö Ne vå ju ra r Foj