Aftonbladet – 10 september 1866, sida 2

Sundhetsärenden. Sedan kolerafarsoten utbrutit i Göteborg och några sjukdomsfall af kolera äfven inträffat ombord å fartyg på Göta elf och Trollhätte kanal, samt alltså de förhållanden inträffat, under hvilka K. M:t den 13 Oktober 1857 bifallit inrättande på allmän bekostnad af sjukhus å Trollhättan för vård af sjöfarande å Göta elf och Trollhätte kanal, som blefve af kolera angripna; så hade konungens befallningshafvande i Elfsborgs län anhällit om bemyndigande att vid Trollhättan få på allmän bekostnad inrätta ett dylikt sjukhus, hvartill kanalbolaget antagligen komme att nu, såsom tillförene, kostnadsfritt upplåta lokal, samt nödiga persedlar redan funnes att tillgå; och har K. M:t, efter inhemtande af dess sundhetskollegii utlåtande i ämnet, vid föredragning den 16 sist). AuAT till ifrågavarande framställning lemnat bial Samma dag har K. M:t, uppå dess befallningshafvandes 1 Stockholms län hemstäilan och sedan såväl sundhetskollegium som chefen för ingeniörkåren med infordrade utlåtanden inkommit, bemyndigat K. M:ts bemälde befallningshafvande att å allmän bekostnad inrätta ett sjukhus vid farleden i närheten af Waxholm för vård af kolerasjuke, som finnas ombord å förbiseglande fartyg, hvarjemte K. M:t förordnat, att den vid Storvass å Rindön belägna byggnad, som varit åt Stockholms stads sundhetsnämd upplåten till karantänssjukhus, skall till sundhetsnämden i Waxholm aflemnas för att till lokal för ifrågavarande kolerasjukhus användas tills vidare och intill dess en lämpligare lokal kan varda genom konungens befallningshafvandes försorg anskaffad. — Apoteksprivilegium. K. M:t har den 10 sistl. Augusti låtit utfärda öppet bref om privilegium å apoteket i Wimmerby stad för apotekaren A. A. Culin. — Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskott aflemnade förl. fredag till justitiestatsministern frih. De Göer stadsfullmäktiges fullmakt för h. exe. att vara ledamot af riksdagens första kammare. Vid detta tillfälle yttrade utskottets ordförande, kammarrättsrådet Kinmanson, följande: Stockholms stadsfullmäktige hafva, till betygande af deras aktning och förtroende, utsett eders exe. att intaga plats i den nya riksförsamling, hvars bildande eders exe. med upplyst nit befrämjat. Å stadsfullmäktiges vägnar får derföre deras beredningsutskott nu äran öfverlemna fullmakt för eders exc. att vara medlem af riksdagens första kammare.? Hvarpå frih. De Geer svarade: Mine herrar! Jag ber eder till Stockholms hrr stadsfullmäktige frambära uttrycken af min djupa tacksamhet för det vigtiga uppdrag, hvarmed jag af dem blifvit hedrad. Måhända skulle jag känna de dermed nödvändigt förenade anspråken tyngre, om icke detta bevis på medborgerligt förtroende kom mig att erfara någon lättnad i tyngden af det ansvarsfulla kall jag såsom konungens rådgifvare bekläder; och långt ifrån attidenna befattning se något hinder för mig att emot taga det nu erbjudna uppdraget, skattar jag detsamma, just i följd at min nämda egenskap, dubbelt dyrbart. Det är icke genom att ställa de båda statsmakterna såsom till sin natur fiendtliga emot hvarandra, som landets väl bäst främjas; och ett af bevisen — Om än icke af vilkoren — för deras eniga sträfvan till det gemensamma målet är, om konung och folk med valen af sina förtroendemän träffa samma personer. Det hörer ock till sjelfva andan al vår nya riksdagsordning, att ingen skall af sin samhällsställning vara utestängd fråa representantkallet, om han af medborgares förtroende dertill kallas; liksom det redan länge hört till andan af vår statsförfattning och varit erkändt i folkmedvetandet, att hvarje svensk man, hög eller låg, är fri och oberoende nog, för att icke, om han eger karakterens sjelfständigket, af sin ställning tvingas att svika ett sådant förtroende. För min del anser jag konungamaktens och folkets sanna intressen så oskiljaktigt förenade, att jag icke skulle kunna tro mig tjena det ena utan att jemväl tjena det andra, Det skall blifva mitt hemödande att, efter måttet af min förmåga, redligt tjena dem båda.? AF LL Rs RA