Aftonbladet – 5 september 1866, sida 3

Hylte IUI MICHDATSUCICK.: — Olyckshändelse på Montblanc. Från Bern omtalas den 28 Augusti, att på Montblanc har den 23 i samma månad inträffat en olycka, som påminner om den på Matterhorn. Tre unga engelsmän, bröder och vid namn Young, hade företagit sig det vågstycket att utan vägledare bestiga Montblase. De kommo lyckligt upp på dess spets; vädret var vackert. Omkring klockan half 12 på förmiddagen anträdde de återfärden, som vanligen erbjuder de största farorna. En af de unga männen ville se om icke vägen åt den norra sidan kunde förkortas och hade för den skull gjort några inhugeningar i isen. Då han vände sig om för att säga till sina bröder, att det var omöjligt att återvända på denna sida, störtade han ned och drog med sig utför den branta sluttainvgen ve andra bröderna, med hvilka han var bunden med ett tåg. Under en stund var nedåkningen nästan en förlustelsetur, men snart kommo de till en djup gletecherklyfta, öfver hvil ken de foro 1 vild fart för tt fortsätta nedåkandet, tills de slutligen blefvo uppehållna af nyfallen snö. Men nu inträdde ett förfärligt ögonblick. En af bröderna var helt och hållet bedöfvad och först underrättelsen att den yngste icke mera visade tecken till lif återkallade honom till besinning. Alla försök att återväcka den yngste brodern till lif voro förgäfves; han var och förblef ett lik. På en stund kunde de öf verlefvande icke skilja sig från den döde brodern; de vände oupphörligt tillbaka till honom för att anställa nya försök att få honom till lifs igen. Slutligen inbröt aftonen med en isande kyla. Bröderna befunuo sig vid denna tid på Petits Mulets. Den ene, som förlorat sina snöpglasögon, var nästan blind och måste ledas af den andra. Alit detta såg man från Chamounix, der man ansåg de olycklige såsom förlorade. Först omkring kl. 6 på aftonen beslöto de sig för att lemna berget och återvända. Då inträffade något otroligt, som icke kan förklaras, emedan de unga männen icke kunna göra reda derför. Redan kl. half 8 kommo de till Grands Mulets. För att göra detta måste de passcra öfver branta klippor och afgrunder, hvarför deras rä dning från en säker död kan anses råsom ett under. På Grands Mulets träffade de på en karavan, som från Chamovnix brutit upp till deras hjelp och sedan uppsökte och fann deras omkomne broder. — Folkräkningen i Paris, com nyligen afs!utats, har gifvit det resultat, att invånarnes antal belöper sig till 1,700,000. Häri är ej inräknad den stora massan resande, AA — Helsotillståndet i Stockholm. Förste stadsläkarens rapporter rörande koleran under sednaste dygnet angifver antalet af insjuknade och döde med följande siffror: Sept. 4—5. Insjuknade 17. Döde 5. Från farsotens början: Insjuknade 1704. Döde 599. — Flottan. Erån Carlskrona skrifves: K. M:t har befallt, att monitorn John Ericsson skall afrustas. K. M:t har befallt, att korvetten Svalan och skorerten Falk efter återkomsten till Carlskrona samt efter skedd uppvisning skola inlägga på varfvet, afrustas och afmönstras. Uppå derom gjord anhållan är sekundlöjtnanten vid flottan grefve C. L. Cronhjelm placerad till tjenstgöring på Stockholms station från och med den 2 dennes. — Elementarläroverken. Rektorn vid Westerviks elementarläroverk teol. kand. fil. dr S. J. Roback har erhållit asked från rektorsbeställningen, sedan K. M:t förut bestämt hans årliga pension till 3,000 rdr rmt. — Väderleken. Från Göteborg skrifves den 4:de: . Väderleken, som i söndags var särdeles vacker, återfick i måndags sin höstlika karakter. Tidigt på förmiddagen började himlen mulna, och flera strida regnskurar föllo under dagens lopp. Vid middagstiden gick ett åskväder öfver staden. Beklagligen torde den på fälten utestående säden hafva-lidit ganska mycket af denna nederbörd. Från Hudiksvall skrifves den 1:sta: Väderleken, som under de sednaste 14 dagarne varit ganska stadig och vacker, har ånyo börjat blifva kall och regnig. Säden mognar ytterst långsamt och är ännu på många ställen grön. —