Aftonbladet – 5 september 1866, sida 3

ena uteslutande och den andra till stor då på hr v. Möllers bekostuad. Församlingel som består ar endast omkring 800 invånare eger således för närvarande fyra lärsar stalter. —L— — Södertelge oljebruk. En industriel ar läggning ar betydande omfång är den fö brik, som af kapten OC. G. rg an lagis nära Södertelge för til g fo togen, maskinolja och maski Deno; fabriks produkter bafva sf juryn för nu på fold industrin Ining blifvit tillerköud elöningen af första graden, silfvermedalj för ?deras utmärkta godhet?. Vi tro 03 göra våra läsare ett nöje genom att lemn: en kort beskrifning på oljebruket och på sättet har md producerasaset af fotogene: tillgår. Omkring en fjerdedels mil söderut frå: Södertelja ligger vid en fjärd ef Saltsjör Söderielge oljebruk. Det består af ett corps de logis med på kort efstånd derifrån lig gande retort-hus, utanför hvilka en lastka är snlagd. Fjorton fot djupt st le far tyg kunna beqvämt lägga till vid kajen och när en gång det i närheten liggande Brand dale-sundet blir uppmuddrudt kunna är mera djupgående fartyg passera fram till brukets lastbrygga. Bruket anlades af hi Lundborg vader sommaren 1863 och man afsåg då blott tillverkandet af rå-olja, hvilken afyttrades till raffineringsverk i Stockhulm. Följande året an ett raffineringsverk och anläggningen bar sedersera blif. vit allt mera utvidgad. Arbetepersonalen utgöres vanligen af endast 24 personer, men då större delen af arbetet utföres med ängkraft, så har det blifvit möjligt att åstadkomma den betydliga illverkningen med jemförelsevis så liten personal. Alla maskinerna äro, med undantag af de tvåstörsta distilleringspannornra, som förfärdigats i Nyköping, tillverkade vid Arboga mekaniska verkstad. Den rå materiel, som hittills uteslutande användts vid bruket, är Boybead Cannel Coul?; dessa kol kunna erhållas från blott en kolgrufva i Skotlond. Boyhead-kolen innehålla vida större qvantitet räolja iän andra stenkol och den deraf tillverkade lysoljan eller fotogenea erkännes af kemister ega starkare lyskraft än olja ur audra kol. Deita slags kol begagnås uteslutande för oljeberedniog och stå i mycket högt pris, jemfördt med priset på vanliga ångbåtskol. Rå oljan erhålles genom destillation, d. v. 8. kolen införas i en retort, som hermetiskt tillslutes och derefter småningom upphettas tilldess alla i kolen befintliga, flyktiga beståndsdelar bortgå i gasform och ledas till en kondenseringsepparat, der de afkylas och öfvergå i flytande tillstånd. I allmänhet begagnnas härtill fasta retorter, liknande dem vid gasverk. Dylikaretorter hafva dock den olägenheten, att de mnärmaet ytan liggande kolen erhålla alltför stark upphettning, hvarigenom en del af oljan förvandlas till vanlig lysgas, som icke kan kondenseras och således gör förlorad. Hr Lundborg har, till förekommande häraf, gjort sina retorter rörliga; de sättas nem ligen af en ängmaskin 1 sakta roterande rö relse, hvarvuder kolen omhvälfvas och derigenom erhälla en jemnt fördelad värmegrad. Denne uppfinning, hvarå hr L. erhållit patent, har medfört det resultat, att ur en ton kol erhållas 220—240 kannor råolja i stället för 160 kannor, hvarjemte oljan är af vida bättre beskaffenhet. Stor bespariog i tid har också blifvit följden, ty då en fast rtetort behöfver 24 timmar för att under fortsatt eldning afgilva sin olja, erfordrar den roterande retorten endast 12, ja till och med blott 8 timmar för samma process. De vid bruket använda retorterna äro cylindrar af gjutet jern, af 7 fots längd och 634 fots diameter. I hvarje retort inläggas 8 skeppund kol, och som högst 12 timmar ätgå till oljans producerande så användas 16 skeppund kol pr dyga i hvarje retört. I alla retorterna afverkas tillsammans 64 skeppund ( 10?3 tons) Boyhead-kol pr dyga, producerande orakring 2400 kannor råolja. Hvarje retort, med sin axel och utvexling, väger omkring 250 ceniner. Den genom upphettningen utvecklade oljegasen utgär till kondenserings-apparaten genom axeln, hvilken utgöres af ett ihåligt rör. Den afvägda qvantite.en kol framföres till hvarje retort i en passande vagn. som löper på utlagda rails. Återstoden af kolen, sedan oljan blifvit utdragen, utgöres af ett fiot svart stybb, som visat sig mycket fördelaktigt såsom gödningsämne, särdeles med blandning af am oniak-vattnet, som erhålles med rå-oljan. Denna rå-olja är af mörkbrun färg med skarp lukt och måste renas samt de deri befintliga olika produkterna afskiljas, För detta ändamäl uppfordras cljan med ångpump i stora distilleringspannor af gjutjern. Sex sådana pannor, rymmande tillsammans 14.000 kannor, finnas. Här destilleras nu oljan och utrinzer i stora kar, belägna i en särskild byggnad på 50 fots afstånd från pannorna. Oljan är nu något ljusare till färgen och luktar mindre skarpt; Den tappas derpå i tvättningskarer?, stora, med bly klädda reservoirer, i hVilka den renas genom blandning med svaivelsyra, som utfäller