Article Image
af poöseos professorn i Upsala Joh. Arndt Bellman, den store skaldens farfar; men i denna nya upplega har texten naturligtvis undergått en stark omarbetning för att göra innehållet mer njutbart för vär tid. Litet torrt förefaller detta innehåll det oaktadt; men en ganska sund och sann lifeåskådning uttalar sig deri, vida skild från den fanatiska asketism eller det svärmande trosnit, som stämplar flertalet af våra mest begagvade uppbyggelseskrifter, isynnerhet nyare produkter i den vägen. Mängen af lifvets aldrig för ofta upprepade sanningar möter 0ss i denna lilla skrift, iklädd en drägt, som just genom sin enkelhet icke drager vår uppmärksamhet från hufvudsaken, cen lärdom som skail inplantas. Och mycket af det här sagda kan till och med hafva sin tillämpning på dagens frågor: så slående är sanningen för alla tider. Eller hvad synes våra läsare om t.; ex. följande lilla Pbetraktelse? öfver språket: Far icke efter välde när konungenom?, Äregirighet anstår icke visheten, och heder passar icke dårskapen. Är du en menniska, som kunde gifva andra menniskor däliga exempel, och du finner uti dittlefverne förargelse och oordning, så fly äran och undangöm dig, — Anse att de embeten, som ig erbjudas och om hvilkas ledighet dina vänner tala, eller ock de, som högmodet bringar dig:att begära, för din egen skam och olycka, såvida du icke innehar vetskap och dygd till att förestå dem. Ingenting är för oss så skamligt som äran, då vi-utan redbart erhållande deraf eller utan förtjenst dertill inneha densamma; Hafva vi föröfrigt ett lågt, och afskyvärdt sinne, då fjenar all verldens ära och höghet oss icke till något annat än-att göra vår vanära större: Du förtörnas, då andra hånfullt och 1eend hedras dig, men deri kandlar du orätt; ty du bör hellre förtörnas, om de på allvar och af god mening bevisa dig heder och ära, då du icke deraf gjort dig för: tjent. Den heder, som vederfares en ovärdig, förorsakar lika lätt vrede, som -bespottares hån och leende. Andtligen du, som sådan är, fördrag icke att du varder upphöjd; pa det att de, fom se dig uppsatt så en hedersplats, icke få orsak att säga som Salomo: Jag hafver sett det mest föraktliga, som under solen ir: en dåre uppsatt i hög ära. Åarsagerne til den Norske Landmands Klager, — hvorledes disse Kiager kunne afhjaelpes, — Korntoldens Forkastelighed. Af br ÅA. Wulfsberg. Kristiania, 1866: I denna med mycken talang författade broschyr har författaren på ett särdeles ovälGigt sätt redogjort för anledningarne till den bekymmersamma ställning : hvari de norska landtmännen blifvit försätta sedan den rikliga pevningtillgången upphörde, hvilken, så Jänge den fortfor, allt mera uppdref jordvärdet och förledde en stor mängd personer att förvärfva sig jordegendom utan att ega deremot svarande kapitaltillgång. Bekymrade öfver den ställning hvari de blifvit försatta, hafva de i Norge likasom hos 0ssmed ifver omfattat den ksigten, att orsaken till deras betryck är att söka i den nedsatta införseltullen på spanmöl, och i konseqvens härmed anse de att en förhöjnidg i sinförseltullen skulle medföra deras räddning. Författaren visar leremot oriktigheten uti och gaägnlösheten den påyrkade åtgärden, en bevisnirg som äfven ofta Hos oss blifvit använd och: som onekligen hvilar på riktiga principer. Han erinrar vidare om den konstaterade er. farenheten att priset på de allmännast förekommande spanmålsslagen under ett län: gore tidslopp på verldsmatknaden deklinerat, hvilket har sin naturliga orsak dels uti proJuktionen som i alla länder hvilka bedrifva . spar målsodling ökats i :törre proportioni: in folkmängden, dels uti de förbättrade : communikationsmedlen genom hvilka afji ägsnare länders spanmål numera införes på : rerldsmarknaden. Men han erinrar äfven : lerom, hvad erfarenheten också bekräftat, ut. landtbrukets öfriga produkter — del: egentliga viktualierna — successive stigit il pris, och visa en tendens att stiga, eme-l dan konsumtionen af dessa artiklar ökas : med folkens välstånd, hvaremot förbrukningen af spanmål såsom lefnadsmedel för : nenniskorna icke under samma förhållande ärdeles ökas utan snarare minskas pr inlivid. t Den enda rätta utvägen för att afbjelpal. jandtmanvens betryck ligger således uti öfvergången till ett annat landtbrukssys em; orundadt på boskapsafvel och ladugårds.prosukternas omsorgsfulla bebandling, hvargenom de blifva begärliga, då de äfven ned god vinst kunna afsättas. Utsigternal ör en sådan afsättning på England äro sär! leles gynnsamma, och inga anledningar :! örefinnas dertill att en så beskaffad pro: :! luktion i detta fall skall inträffa; som men) igt inverkar på den väl ordnade -hushåll-. ningen. Förf. erinrar vidare derom, attli Norge — och: det gäller lika såväl Sverge ; ; j j —kan åstadkomma en rik foderproduktion, som utgör första vilkoret för en lönande pOskapsafvel, och -derjemte. att det. öfverskott af spanmål som landtbruket lemnar, sällän kan bättre användas än på kreatoren, hvarigenom jordens växtkraft medelst del kraftigare gödningsmedlen ökas, och skördarne blifva både säkrare och rikare. Spanmälstullens afskaffande i Norge torde af rent finansiella skäl möta större svårigheter, än fallet är i Sverge. Den har dock redan blifvit så betydligt nedsatt, att den sännolikt afskaffas i famma mån statskasäns öfriga inkomster stiga. Hos oss är förhållandet sådant, att det egentligen blott ir ett fåtal bland industriprotektionisterna som ifra för införseltull å spanmål och ladugårdsprodukter — men icke för landtbrukets befrämjande — utan i ofsigt att vinna landtbrokarnes biträde för erhållande af skyddstullar å sådana industrialster, som den stora allmänheten, och icke ininst landtbrukarne, konsumera, och hvilKå de få betala i vissa fall oskäligt dyrt. Norsk Landmandsbog for 1866. Udgivet af Anton Rosing: Andet Oplag. Chris stiania. Den stora afsättning som författarens folkskrifter med ofvanstående titel haft, är i alla afseenden väl förtjent. Af första årsången (1865) trycktes tre upplagor i 4500 exemplar och af andra årgången, i två upplagor, ett lika stort antal. De meddelede uppsatserna, uf flera bland Norges utmärktaste vetenskapsmän och landtbrukare, äro alla med omsorg valda, lärorika, praktiska och skrifna i ettpopulärt språk. Vitaga pss friheten fästa deras uppmärksamhet, som här sysselsätta sig med utgifvandet af länshushållningssällskapernas handlingar, derpå

1 september 1866, sida 3

Thumbnail