De femtiofyra svenska landtmarskalkarnes porträtter, fotograferade efter originaler å Riddarhuset, af M. Josephson. (54 fotografier i visitkortsformat, inlagda i konvolut.) Ståndsriksdagarne: äro för alltid slut, och landtmarskalkarne således redan :ett historiskt minne. Men detta minne eger ej blott det värde, som allt! historiskt? i vies mån har; ty bland landtmarskalkarne skåda vi mången af fäderneslandets största och mest betydande personligheter från så väl äldre som nyare tider, mången barsk fältherre eller förslagen statsman blickar emot oss från dessa blad, en gåfva af denna moderna konst, hvars område redan tyckes vara nästan oöfverskådligt, hvars användbarhet dagligen ökas och utvidgas. Iden att lemna ett historiskt porträttgalleri i visitkortsform är, så vida vi känna, ny, men onekligen gan ska praktisk, helst priset derigenom blir betydligt lägre än eljest. För alla vänner af vår historia och särskildt för den fordna adeln bör denna samling ega värde, isynnerhet som utförandet i alio hedrar utgifvaren, hvilken äfven derför erhållit hedersdiplom vid nu pågående industriutställning. Fotografierna äro nemligen tagna direkt frän oljefärgsorigimaler och kopierade utan retouche, men framstå det oaktadt särdeles klart och fint samt öfverträffa naturligtvis i trohet de båda förut utgifna samlingarne af svenska landtmarskalkarnes -porträtter (Boyes och en nyare; utgifven 1854 och t. år). Hvart porirätt bär i underskrift num net på sin resp. egare samt uppgift på de riksdagar, vid hvilka han varit landtmarskalk. Bland de många framstående namnen kunna vi ej underlåta att anföra åtminstone några, säsom Per Brahe d. y, Erik Fleming, Johan Gyllenstjerna, Erik Lindskiöld, Arvid Horn, Carl Gust. Tessin. Axel Ferssen, Joh. Aug. Sandels, Carl De Geer, 0. 8. Vv. Afven det billiga priset (15 rdr för 54 porträtter) torde vara något som bör tegas i betraktande af blifvande köpare. Vishetens råd eller en kort sammanfattning aj Salomos reglor och lärospråk. 3:dje om arbetade upplagan. (Stockholm 1866.) Dessa moraliskt-religiösa betraktelser äro en egendomlig företeelse i det hänseendet, att deras första svenska upplaga utkom 1696 och den andra 1723. Sedandess har boken ej varit omtryckt. Ursprungligen öfversattes de från ett på sin tid mycket bekant och läst arbete, ?Conseils de la sagesse?,