Aftonbladet – 31 augusti 1866, sida 3

Å AA SA AE REN vär. Den i London utkommande tidningen InIternational, som skrifves på franska språket och anses inspirerad från Tuilerierna, har Ji ett af sina eednaste nummer börjat tala för Belgiens annexion vid Frankrike. Tidniogen vänder sig för detta ändemil med ett upprop till fläamländarne cch vallonerna, inskärpande hos dem, alt det är bättre att vara tillsammans med eit stort folk, som går i spetsen för nationerna, att de små staternas tid är förbi och de storas kommen 0. 8. Vv. TYSKLAND. Det af preussiska represenäntikammaren nedsatta utskott för diskucring af regeringens ännexionsförslag höl den 25 dennes ett plenum, som bivistades af grefve Bis marck. Flera ändringsförslag framställdes, hvilka alla gingo ut på oförsöfvadt genomförande ef de ockuperade ländernas realuuton med Preussen. Greive Bismärck anmärkte att hav icke skulle vara emot realunienens ögonbliekligw införande, men förklarade sig emot att psrlamentet skulle tillfrågas i denna såk, såsom hr Virchow föreslagit, samt emot alt gevasktilämpapreussiska författningen på de eröffade länderna. Regeringen måste ha tid att genom förordningar reglera förhällandena och först sedan kan preussiska grundlagen ivföras. Såsom en passande öfvergånogstid, hvarunder konungen således förer absolut regering i Hannover, Kurhessen, Nassau och Frankturt, nämade grefven tiden till den 1 Oktober 1867; vid. den tiden skulleallt vara örberedt tillpreussiska författningens införande. I lördags mottog konungen en deputation som till honom öfverlemnade representantkammarens svafkadress., Seden ordföranden uppläst adressen, svarade kontngen: ?Jag mottager adressen såsom elt uttryer ej blott af könslorna hos kammarens majoritet utan af hela landet. Med sätta framhåller adressen: först de stora. resultaterna at kriget. Näst Gvd har fäderneslandet att tacka armåna derför. Ännu aldrig bar historien haft att förtälja om att ett land i så hög grad njutit den: gudomliga: försybens råd som Preussen;-ännucaldrig.har. ett krig blifvit slutadt på så kort tid och på sädant sätt som det vi nyss afslutat.. Det är glädjande och upplyftande att just Preussen och. jag sjelf blifvit af dengudomliga nåden utsedde att fullborda eu sädant verk som sä många, och äfven min pu i gudi hvilande broder, eftersträfvat utan att det blifvit dem förunnadt att upplefva förserkhgandet af deras sträfvanden; derför anser jig den sednare tidens tilldragelser säsom en serskild gudomlig nåd. Men derjemte gläder jag mig att detta krig ådagalagt godheten af vår armåorganisation, hvilken jog sjelf keliat tilldif. Utan degna organisation skulle ar mån, jag är fullt öfvertygad derom, icke varit i stånd att uthärda sådana, strapatser och mödor som; den. .nu gjort. Visserhgen återstå med afseende på krigets resultater stora svårigheter att öfvervinnå, men jag hoppas dock att med Guds hjelp besegra ätven den. Dä adressen vidare talar om den indemnitet som regeringen begärt af representationen, så är. i denna fordran uttryckt något som jag och min regering alltid haft för ögonen. Rättigheten att bevilja penningar har aldrig varittvifvel nnderkastad. Det bar varit min pligt att inskrida, så som jag gjort, på en tid då ingen finanslag kommit sill stånd, Så här jag nödgats handla, och så skall jag handla om händelserha ännu en gång skölle foga sig på samma sätt... Men, mina herrar, det skall icke vidare hända! Man torde erinra sig att preusiska, regeringen förlidet år lät åtala flera framstående medlemrnar af representantkarmaren, deri bland äfven Pwesten; för. yttranden angående stalsstyrelsen eller enskilda ministrar; hvilka af regeringen uppfuttades såsom förnärmelser, . Twesten blef fälld af öfvertribunalet i Berlin. Vid diskassionen om den nya författningen för nordtyska förbundet har nu Twesten föreslagit antagandet af en paragraf, som parenterer fullständig yttrandefrihet i kammaren och representanlernas okränkbarhet. Regeringen sKall ha förklarat sig emot: detta förslag, men då sannolikt de allra flesta medlemmaroe af det liberalkonservativa partiet komma att understödja Twesten, antager man stt regeringen och herrehuset omsider skola uppgifva sitt motstånd. TPALIEN. Rörande fredsförhandlingarne mellan Italien och Österrike heterdet i Llndependance Belge: General Mensbrea, som skall iskttuga-Italiens intressen -i--underha v dim gen med Österrike, har lemnat Paris; leds sagad af hr Artom, som förr varit sokecte? rare hos Cavour ech nu är anställd vit am bassaden i Paris med titel af min rast. dent och com är en af Ialiens tkivk:r at diplumater, en dugtig militär och k.4 -erva tiv till sina åsigter. Menabrea skall vinic personlig sympati i Wien och dessuto.: 1: ua terrängen väl förberedd af kejsar Napel n. Österrikiska regeringen synes ändiligen bs insett, att några omtvistade territorier je.e kunna uppväga ett fortfarande fiendil:gt förhållande till Italien, Man bör emellertid icke förstå detta så, som om Österrike vore villigt att medgifva Italien allt hvad det fodrar, men det skall åtminstone utan sodtgörelse afstå de vigligaste gränssträck ningarne, nemligen dem som ligga utanför dess försvarslinies omedeibara område. Hela kustlandet vid Gardasjön, Riva inberäknadt, skall komma tillbaka till Italien, och om detta: konuvgarike anser det vära nödvänligt, skall det dessutom med några peku-. niära uppoffringar kunna få sina gränser ut. vidgade längre mot norr. Amiral Persano förbereder sig till försvar å ett kungligt slott invid Turin vid namn : Vigna della Regna. Han lefver der mycket tyst och. stilla med sin husiru, som ärl. född engelska, sin. son, löjtnant Persano, och en slägting, general Cicalo. Konungen synes lifligt intressera sig förhönom. Redan medan amiralen. var 4 Ån pna. heda hon