Då Molly anlände till Towers mottogs bon af lady Harriet, som genast förde henne till lady Cumnor, ty kon visste väl att hennes mor väntade en sådan vördnadsbetygelse, och att ju förr den var gjord, desto bättre för Molly, som hon också lävgtade att få föra in i de rum hon så omsorgsfullt ordnat för sin gäst. Lady Cumnor var rätt vänlig mot Molly, om hon också ej kunde kallas nådig. ?Ni är lady Harriets gäst, min lilla vän?, sade hov, och jag hoppas att bon ser ef ter er väl. I annat fall, så kom till mig och klaga på henne.? Detta var så nära ett skämt som lady Jumnor någonsin kunde komma, och deraf försiod fröken att hennes mor var nöjd med Mollys utseeode och sätt stt vara. Här är ni enväldig herrskarinpa?, sade hon då de kommo in i Mollys rum, och hit skall jag ej utan tillåtelse våga inträda. Här äro sednaste tidningarne, den nyaste romanen och den nyaste broschyr jag fått fatt uti. Och ni behöfver ej komma ned i dag, lilla vännen, om ni ej har lust. Parkes skall skaffa er allt hvad niönskar. Ni måste skynda er att bli frisk och stark, ty i öfvermorgon och dagen derefter, kommer här en hel mängd af lärda och ryktbara män, som det väl torde roa er att se. I dag kanske ni skall komma ned till frukosten ändå och till tbordet i afton. Middagen är så lång och tråkig, när man ej är riktigt frisk, och i dag förlorar ni föga genom att ej deltaga deri, ty här är bara kusin Charles och han är tystnaden personifierad.? Molly tillät alltför gerna lady Harriet att afgöra allting för henne. Det hade börjat regna och var temligen kallt för att vara i Augusti månad. En brasa brann också i