Aftonbladet – 29 augusti 1866, sida 3

Utdrag ur professor Melanderhjelms afhandling om barometerns nytta och bruk. Det är besynnerligt att barometern icke kom. mit hos landthushållare mer i bruk, än hittills skett. Jag har alliid kört min åker, sått, skurit och inbergat min säd efter detta instrument, och på 11 år, som jag så förfarit, har det ännu icke slagit mig felt. Jag tror mig derföre göra en tjenst, då jag omtalar, huru man bör gifva akt på barometern, för att deraf hafva någon fördel. dan vet hur barometern är sammansatt, huru qvicksilfret i honom uppehålles af luftkretsen, huru höjden af qvicksilfret ändrar sig allt efter luftens beskaffenhet, vet, att ändringen ifrån det högsta till det lägsta är omkring 2 tum, att medelhöjden är 25?s tum, samt att höjden öfverstiger denna gräns, då !uften är torrare och tyngre, men faller derunder, då han är fukwigare och lättare. Af de anledningar, som läran om luften gifver vid handen, väntar man i förra händelsen vackert väder och i det sednare fult. Men också händer ofta, att man ser uppehållsväder då barometern är låg och nederbörd då han är hög, hvilket gifver anledning till tvifvelsmål på barometerns visningar; men då man med en större noggrannhet gifver akt på dem och jemförer dem med de ändringar, som tilldraga sig i luften i afssende på nederbörd och uppehållsväder, blir man likväl varse några beständiga reglor, som barometern meddelar: 1:o När qvicksilfret håller sig omkring medelhöjden, med en liten ändring upp och ned, i några dagar, är väderleken oviss. Är det då lugnt, blifver snarare nederbörd än uppehållsväder; men den nederbörd, som i detta fall kommer, plägar hvarken blifva ymnig eller längvarig; 2:o Då barometern är låg eller omkring 25 tum och derunder, och har sakta, på 3 eller 4 dagar, under någorlunda lugnt väder, fallit dit från en större höjd, kommet otvifvelaktigt nederbörd flera dagar; 3:o Om han faller hastigt, på ett dygn eller så vid pass ifrån en större höjd till omkring 25 tum, torde väl blifva nederbörd, men den blifver ej ymnig. Barometern plägar snart stiga igen; 4:o Om under ett sådant hastigt fallande tillika är stark blåst, kommer gerna ingen nederbörd, och barometern går lika hastigt till sin förra höjd, när blåsten saktar sig; 5:o Mycket låg barometer har merendels blåst med sig i följe. Men blåsten herrskar under fallet, då händelsen i 3:dje satsen inträffar, men efter fallet, då den i 2:dra eger rum: 6:0 Om: barometern ifrån lågt stånd sakta stiger 8 å 9 linier på 3 å 4 dagar och det tillika vankas nederbörd den första och andra dagen, lofvar han vackert väder hela 10 till 14 dagar. 7:o Om under ett sådant sakta stigande ingen nederbörd eger rum de första dagarne, förebådas väl också vackert väder, men icke af så lång varaktighet ; 8:0 Om barometern ifrån lågt stånd hastigt stien större höjd; är icke att lita på vackert väder; 9:o Om vackert väder inträffar efter ett långsamt stigande, såsom i 6:te och 7:de satserna sagdt är, och barometern derpå hastigt faller till medelhöjden och derunder, är ändå icke att befara någon nederbörd, åtminstone icke ymnig, ty han plägar i det fallet merändels stiga på nytt och lofvar ännu en eller annan dags uppehållsväder ; men deruppå är likväl att återvänta dess snarliga fallande, hvilket, om det sker långsamt, icke slutas utan nederbörd; 10:o Då barometern, efter stigande eller fallande, håller sig några dagar en eller annan linia öfver medelhöjden utan särdeles förändring och det tillika icke är särdeles blåst, kan man merendels vara säker om upphållsväder, så länge han ej faller lägre; 11:o Tvärtom är att befara nederbörd, då han på lika sätt båller sig en eller annan Nuja under medelhöjden ; 12:o Det förhållande som märkes hos barometern det 3:dje, 4:de och 5:te dygnet, i synnerhet de 2:ne sista, efter nytändningar, plögar man merendels finna hos honom hela nyet igenem. Är han då hög och utan särdeles ändring eller i stigande, blifver det vackert väder hela nyet; är han låg eller i fallande, blifver det nederbörd; är han åter ostadig, ömsom stiger och faller dessa dygn, blifver det ostadigt. Men tvenne dagar omkring fullmånen och slutet af sista qvarteret pläga förhålla sig tvärtemot det öfriga af månskiftet; man har då gerna uppehållsväder, nederbörd, hög, låg eller ostadig barvmeter, allt efter som största delen af skiftet varit duskig, regnig eller jemn, och tvärtom; 13:0 Likaledes förhåller det sig äfven med vindarne: det väderstreck eller den vind, som blåser 4:de och öte me efter nytändningen, blifver merändels rådande hela nyet igenom. Dessa satser eller reglor, som nu äro anförda, pläga icke gerna slå felt; dock händer det ibland, höst och vår, då luften är mera benägen till förändringar: Man får då ibland regn, fastän barometern är hög, isynnerhet med nordostl. och sydl. vind. Likaså händer ofta, då åska är i luften, ehuru det då merändels aflöper med en eller annan skur. Om mycken åska är för hand plägar barometern hastigt falla, men stiga igen sedan hon är förbi. E Nordl. eller nordv. vind plägar också i vissa händelser medföra barometerns stigande hos oss. Om vinden blifver nordlig ogh barometern varit låg förut, stiger han merändels och lofvar vackert väder.