Z. HEGGSTRÖMS förlag äro u LA Och följande LÄROBÖCKER och HJELPRED nm. De med asterisk () utmärkta artiklarne expedieras endast i fast ri Lector i Grekiska Språket vid StockI STRÖMBORG, A., Svensk Språklära, med afseende I den öfvertygels ementrr-Läroverk), Grekiska Skrifpå Språkets historiska utveckling, upptagande äfven dervisning i Folkscl d Ordbok (h. 2,50). gotiskan, fornnorskan och fornsvenskan,jemförda med ment egna mera sk Formlära (b. 0,35). de Svenska Landskapsmålen; med 2 stentryckta blad språklära för Lärdo särobok i Gamla och Nya Te(b. 2.25) förfartaren i denna Antiqviteter. Öfversatt af N. J. EKOfvanstående arbete af Hr Strömborg har varit en utförligare än i den angenäm öfverraskring för den litterärt bildade alllära för Begynnare Ire Lärare vid Folkskolelärare-Seminamänheten. — Det är en med mycken grundlighet begreppen genor and), Läsebok för Folkskolor. och sorgfällighet utarbetad fullständig grammatik öfbestämda förklar rfattares Skrifter vald Samling af så väl ver Svenska Språket, vetenskapligt uppställd med tilluppfattning genor bunden stil. Tryckt med flera slags godogörande af den nya Språkforskningens resultater. AP) I i Slå : ES S a H ; Ban bar, rhed ett o och Latinska stilar för öfning uti Ia— Författaren bar sorgfälligt studerat Grimms, Rasks, eger rum mellan t je uppl. (wb. 4 60. Munchs. Rydqvists och Uppströms skritter. — Den öf(Lärare i Danska Språket vid Carolin— versigt, som genom denna sammanställning (af Ny— och dervid, hufvud ä dj sl Örebro), Dansk Grammatik med svenskan och Landskapsmålen med Fornsvenskan, hn na i, för Svenska Elementarläroverkets Fornnorskan och Götiskan) vinnes, är särdeles klar och finnas Tältfaltligt. wsser (h. 1850. pärorik och skall sökert hos mången väcka bogol för 7pTERQUIST. G . AUG., Praktisk Anvisning till ett allvarligt studium af modersmålet.v — Nörd. Tidivie des uwocab löfningar; Förra Cursen, 3:dje upgl. — skrift 1859, s. 188.) a redd Curs., a uppl h. 295). STRÖMBORG, M, Svensk Språklära för Skoldun recueil de p vår pedagogiska litteratur är genom ungdom (b. 400). sions familieres. fhjelpt, och en vigtig gren afundervis STRÖMBORG, N, Svensk Språklära för Begynska språket, så väl scholor bar deruti erhällit en ledning. — nare och Folkskolor (h. 0,50) öfva och fallkomna synnerligast för der som hitintills ofta saknad., (Frey, 1846, SVEDBOM, IONAS, Cornelit N. potis excellentium M sch-lor och högre I imperatorum Vita, Med Historiska. Geographik Språklära, 3:dje uppl. (b. 4,69! ,) ska och Archeologiska Upplysningar (o. 3.87.,). ?Iabondance, . FREDR., Öfningar i Satslära SVEDBOM, P. E, Elementarkurs i Tyska Språdes matieres pl lor; 2:a uppl. med ett Bihang, inneket, efter en ny plan utarbetad. Andra uppl. tous les livres su logiska och Syntaktiska Anvisningar i 1 Läsebok, innehållande ett urval af fabler, korta qui ont paru jus t (bh. 0,25). berättelser och små skaldestycken på Tyska Med detta vitsord M, Interpunktionslära, grundad Språket. Läraren i Franska Till bruk id Skolor och Seminarier; IL Läroboken, innehållande mellanradig öfversättning demi Hr JULES HF C). och förklaringar sömt ordböcker till Läsebekon boken) torde Hr Z M., Svensk Rättstafningslära, (i 2 pb. 4,50). uppmärksamhet ho Sv Akademiens stafsätt jemte Bihang ch brukliga Titlar. 2:a uppl. (b. 0,75). ullständig Engelsk Språklära, are rtodium af språket, utarbetad efSrammatici och ÖOrthoepister (h. 3,25). Arbete, som med någon utförlighet afEngelska språket så vigtiga läran om r den år 4823 i svensk öfrersättning iska pråkläran af J.G. Fligel.o (Frey, SYLVANDER, G. VOLM. (Phil. Doctor, Lärare vid Rlementar!äroverket i Kalmar) Läran om Satsens Bildning. Till ledning vid undervisningen (h. 4,95). Författaren bar I ett utförligt företal redogiort för de många ganska stora misstag om Satsen: och Satsrbildningens logk., som vidläda Svedboms Satclära, men egentligen til höra det Tyska original af Wurst från hvilket denna satslära är en mordagrann öfver sältning dels lämpad efter Svenska språkets egenudomligheter, dels riktad med exempel fråu Svenska fösfaltares. (Författarens Ord i Företalet). En Recensent i ftockholms Dagblad för den 40 Inni 1856 sntar reed följande ord: — — — Baoken är sålunda ealigt vår öfvertygelse e bidrag af värde till den Svenska Undervisningslitteraturen, och det vore sannerligen att önska, det alla de discipliner, som föredragas vid våra läroverk, vore afbandlade med lika mycken åskådlighet, klarhet, reda och verklig, ehuru -IHieles icke bradskande, lärdem som Sylvanders Satslära.n SÄVE, HJÄLMAR. Öfversigt af Grekiska Syntaxen för Nyhörjare (h. 1.25). Au med nteslutande af allt, som icke kan nses höra till Elementarundervisningen, i systematisk och löttfattlig form framställa det grekiska språkets egendomligheter, som af nybörjaren böra inbemtas, har varit författarens uppgift Derjemte har han ,öfsverallt anställt jemförelser med det latinska sprikbruket, der en sådan sammanställni.g, genom sin likhet elier olikbet, synts kunna underlätta lärandet af srekiska uttryckssättet elier bef: iasizten i detlatinskav Beträffande Ilj. Säves Grekiska Syntax, genom sin enkoibt, klarhet och innehål!srika urval af läropunkter väl motsvara sin bestämmelse och böra bifva ej mindre för de all: änna liroverken än äfven för den med mera avancerade studier på egen hand kunskapssökande en välkommen fyllnad i vår undervisningslitterstur (Prof. Spångbergs vitsord.) TROMEE, G, Klassiska Mytbologien, eller Grekernas och Romarnes Gudasagor (h. 4,00). WiNNBERG, FR. :Rector Sebolw.), Anthologia Latina, en Sarling af Valda Stycken utar Latinska Ssalders Arbeten, med Pbilologiska. Mythologiska och storiska Anumärkningsr, utgifven till Sebolornas tjenst (d. 4,6272). : WENNBERG, FR, Latinska Skrifoch Läsöfningar, af C BENECKE. Ofvers. med hänvisningar til ala i Svenska Scholorna begagnade Latinska språkläror (h. 478). VIERECE, C. FR., Tyska Språket till dess Grammatik och Litteratur. dare. ÅBERG, LENNART (Re läroverk). Väglet skriftliga afhan — gifven för högre El ÖHRLANDER, C N, P ska Språket. F I Språklära med IL. Läseöfningar mi — — Engelsk Minn gängesspråket mest uzpl. af the London — — the Life and I lumbus, by WAS! sande Moter, en kor bok, 2:dra uppl. (h. — — the Vicar ef V GOLDSMIDT. Med Ordbok (hb. 2,50). — — Praktisk Lär lebreisk Grammatik. Femtonde . RÖDIGER. Öfvers. af A. F. WIMch A. SUNDBERG (hb. 2,75) andlexicon i Gamla Klassiska 1, jemte Nycrups Ordbok i Standinav. 5). S, Nordens Mythologi; öfvers. d:dra uppl. (h. 495). Lärobok i Franska Språket, Professor H. G. Otlendorffs nya me. (wb. 3,75. Nyckeln dertill pd. 4,95). Lärobok i Engelska Språket, Prof. H. G. Oileodorffs nya method; 3,50. Nyckeln dertill pb. 4,25). Lärobok i Tyska Språket, ut Prof. H. G. Ollendorffs nya metbod. dje uppl. (wb. 350 Sednare Delen I båda Delarne h. 3,25). 1. Xenophons Berättelse om 8. De fyra första Kapitlen, bearbennare. Grekisk text med mellanradig bk Ordförklaring: 2:a uppl. (bh. 0.75). Grammatik till bruk både i Schosått eget studium (3:dje uppl.), efter ippl., öfversatt och bearbetad af J. stor i Tyska Församl. i Stockholm IL. — — Fransk Minne: digaste, i umgängessj 5:te uppl. (hb. 4.00). — — Franska Språk nymer och Hormooyn för dem, som beflita ska språket correct aste språkforskare (h — — Lamartine. Vo; Sammandrag i ct historiskt och gramm dig Ordbok: 2:dra up Närvarande Läseb hålla ett, hvad stiler nyare Franska litter talesätt, underhåller angenäma sätt och I (Frey, 4842, s. 494.) — -— J. N. Bouilly, lysande Noter och 4 begaznande vid flicks — — Napoleon par 4 ledande Förklaringar innehåll, jemte Ordbo — — Lärocurs i Fra Synnare, innehålla L ef:er methodisk plan — — Praktisk Lärol Grammatik är utan jemförelse den ndigast?, som vår Lärobokslitteratur tills eger. — Detta är ett vi:sord, för bvarje sida erbjuder skäl. (Göteborgs Tidn.) G, Latinsk Chrestomathi, i 2 ndbok i Gamla Greklands Hinål att tjena till Latinska Stilöfningar. UNDBLAD, d. v Gymn.-Adj. i Stocklagrann Öfversättning af IEneiförsta Böcker, med hänvisningar es och Zumpts Latinska Språkläror. ybegynnare; 2:dra uppl. (h. 4,07). -Svenskans (Svenska och Gözko) ; å I. Språkets Grammatik. (h. 4,50). a en Mduta Runsustien fr Og IL. Språkets Litteratr (h 2,273). Klemontarseholes ? VATf förf. hade man skäl att hoppas ett godt och Språkatra uoska Skriföfningar, uppställda jersigt af det Franska Språkets Formska Språkläran (b. 4,95). 7, Latinsk och Grekisk Parik. Förra Delen: Latinsk Elenatik; 4:de uppt. (wb. 230). Sedkisk Elementargrammatik (hb. 2, 1, Latinsk Grammatik fö p Läsebok, Ordregister och 8kriföfII Läseöfoingar med — — Skrifoch Läse för Gymnasier oc s 2:dra, af Kyrkoherden delen: (h. 4,00; Sedna bok 5,50, utan Ordbo — — Stilöfningar i gelska Språken n kaliska Upplysningar. 2rundligt arbete, och detta bopp har icke hö!ler blifpvit bedraget genom ifrågavarande Grammatik. Hon är på en gång kort och sakrik och lemnar ett förnyadt prof på förf:s vidsträckta kännedom af Tyska språkets egonheter., (Fiey, 1847, s. BN0). VIEECK, C. F., Franska Språket till dess Grammatik och Litteratur. 1 Språkets Grammatik (bh. 4,75). HH. Språlöts Lit eratar (h 3,50.) 1 (vb. 2,00. i . I VIERECK, C. FR, Fransk Språklära för unga öfning på exen hand ( WH, Latinska Skriföfningar. Begynnare, i tebleaver, reglor. exempel och öf-1— — Tysk Grammati ningsexempel, ordnade efter paraxraningar, jemte en kort Läsebok med Ordregister (bh. 2:dra noggrannt genon ens Latirska Grammatik för Skolor 1371). Tredje uppl wb. 4,28). WINGE, I. k., Edun. Svenska skaldeprof, ed Ästhetist s . . GE, I dun. Svenska skaldeprof, med Ästhotisk i formotia AN Leipz. Steoch Historisk Inledning, för Scholungdormeus bildning 19. 0,62). utgifna (h 3,00). WINGE, I. M., Svensk Språklära för Begynnare ch RERNSTRÖM, J. F., Svensk (b. 0,87:,0. Nybegynnare, 4:40 uppl. (pb.l WINGE, I. M., Svensk Språklära för FolkschoIor (h. 073717). och sätt LEFFLER, OTTO E.,!Frai 9,09; vb. 420,00). ÖHRLANDER, C. N., Han från Svenskan till Tys ken, med afseende p sammandraget ur Öbrl Lexicon (bh, 4.25. wb. ÖMRLANDER, C. N., (an Förkarinsa 2 sk Läsebok jomte Ordregister; 3:dje