Aftonbladet – 25 augusti 1866, sida 3

vIstämdaste både af Indpendance och af Mo -niteur; kejsaren är fullkomligt frisk, säge rIdet förstnämnda bladet, och Moniteur be I lrättar om utflykter som kejsaren gjort både -1i vagn och till fots. -I Kejsarinnan af Mexiko har i Paris vari 1 föremål för mycken uppmärksamhet af kej . sareparet, men hon säges ej ha kunnat ge nomdrifva de förslag, för hvilka hon res til! Europa. Ministern Rouher lär vid et eeratal med henne icks ha lennat henne stora illnsioner rörande det öde som vän I tade kejsardömet Mexiko. Kejsarinnan skulle I som i går resa till Miramare. Moniteur försäkrar, att kejsaren ej skrif I vit det pr telegraf omnämnda vigtiga bref. vet till konungen af Belgien; deremot är det sannt, att Drouyn de Lhuys gjort en gelska regeringen det meddelande, att Frank. rike ej vill hafva tillbaka fästningarne Ma. Irienburg och Philippeville, hvilka befunne Isig i en neutral makts ego. Med anledning af en i Sidele förekomI mande pårnionelse derom, att franska rege Iringen förbundit sig genom en konvention, att den 15 September börja föra sina trup. per från Rom, upplyser Patrie, att genom en deklaration af konventionen af den 15 I September 1864, undertecknad Paris den 3 T Oktober s. å. af hrr Dronyn de Lhuys och Nigra, det blifvit öfverenskommet, att tiden för utrymmandet af det påfliga territoriet skulle rätta sig efter datum på det kongl. dekret, som anbefallde förflyttandet af koI nungariket Italiens hufvudstad från Turin till Florens, och detta dekret är dateradt den 11 December 1864. — Således kan Roms lutrymmande ej börja förr än i nästk. December, ifall det verkligen kommer att ske. ENGLAND, Till Valentia i Irland anlände den 19 Aug. ett telegram från Newfoundland med underrättelse, att telegrafledningen på amerikan ska fastlandet kommit i olag mellan NorthBay och Grandys Brook, 30 miles från Harts Coatent. Det bekräftar sig, att fenierna åter börja röra på sig i Irland. I Kilmallock har man upptäckt en fenisk arsensl med patroner, kulformar 0. 8. v. och i Cheshire Har man arresterat en person, som hade i uppdrag att laga ed af soldater såsom medlemmar af feniernes förbund. Den 19 Augkl. 2 3 på morgonen blef ångbåten Bruiser, som på sin resa från London till Hull hade 120—130 ; assagerare ombord, påseglad af den från Sundsrland kommande skrufångaren Oswald. Braiser blef så svårt skadad, att den efter en fjerdedels timma gick till botten. Derförinnan blefvo dock 99 personer räddade på Oswald, tre andra uppfiskade af en skonert och landsatta i Yarmouth. Olyckan tilldro; sig vid Aldborough. Oswald ankom samma afton till London med de räddade. TYSKLAND. Inom det af representantkammaren nedsatta utskott, som har att diskutera den s. k. ?riksvallagen? för det nya nordtyska parlamentet, ställde deputeraden John den 20 dennes en fråga till inrikesministern Eulenburg angående meningen med regeringens hänvisniog till grundlagens 55 uti annexionsförslaget. Ministere svarade, att regeringen icke tänkte på personal , utan jen verklig rea!union med de nordtyska territorierna, samt att Prenssen med hela sitt statsområde ämnar inträda i det nya nordtyska förbundet. Af preussiska statens 8 provinser ha hittills endast 6 (Brandenburg, Pommern, Schlesien, Sachsen, Westpbalen och Rhenprovivsen) tillhört tyska förbundet, medan provinserna Preussen och Posen med en betydlig slavisk befolkning aldrig varit inräknade i det egentliga Tyskland. Genom det nu förestående införlifvandet af två provinser med omkring 4!12 millioner invånare af blandad mnationaltet i det nya förbuadet, blir alltså det egentliga Tysklands gräns utvidgad ett godt stycke mot öster. Om det polska partiet på landidagen i Berlin öfverlevanåt sig åt några förhoppnin: ger om en friare politisk ställning för her tigdömet Posen, så har det nu blifvit upplyst om gitt misstag. Af ett bref från Berlin erfar man att straxt efter landtdagens öppnande de yoleka medlemmarne hållit flera sammankomster, der man talat om att söka utforska om regeringen vid genomförande af vationelitelsprincipen inom Tyskland äfven tänker tillämpa samma politik på den preussisk-polska befolkningen. Förslaget mötte emellertid motstånd, och efter ministerns ofvannämnda förklaring kan det knappt vara tvifvel underkastadt att polackarne komma att fortfarande iakttaga en oppösitiouel hållning. Konungen mottog den 20 dennes berrehusets adress, som hufvudsakligen innehöll en lyekönskan till de vunna stora resulta: terna. Konungen tackede deputationen för de i adressen uttalade känslor. Om pöartiställningen inom Sydtyskland skrifver Kölnische Zeitung, att der ännu rå. der ett fullkomligt virrvarr, Medöni Wirtemberg det e. k. folkpartiet, hvars ledare blifvit förökade med de fränkfurtska agitatörerna redaktör May, Sonneman, Röchel och Frese; både inom pressen och vid möten arbeta för den sydtyska ligan och emot hvarje förbindelse med Nordtyskland, i hvilket afseende de vunnit en stormande anslutning af folkmöten i Stuttgart, Es-lingen och Ulm, har samma folkparti? i Närnberg protesterat mot det af Kolb och Röchel utfärdade upprop. Det har förklarat att de sydtyska Tregeringarne icke förmå stifta ett trängre förbund, hvarföre ministrarne Varnbiller och v. der Pfordten gevast borde aflägsnas, samt. proklamerat: 1) Intet sydtyskt förbund! 2) Ingen anslutning. till Österrike! 3) Ingen skilsmessa från Nordtyskland! Man kan icke dölja, att denna sednare åsigt vinner mer och mer insteg. Likartade beslut ha blifvit fattade af möten i Augsburg, Mänchen, Memmingen m. fl. ställen, hvilka gifvit sig luft iadresser och manifester. Norddeutsche Allgemeine Zeitung (grefve Bismarcks. organ) ordar i en längre artikel om de inre förhållandena i Österrike och talar för federalismen. Skilnaden eller den relativa föreningen af de nuvarande politiska och administrativa enheterna i gruppen, heter det, är redan gerom de etnografiska förhållandena så bestämdt angifven, att ett godtyckligt ordnande svårligen kan åstad komma någon fördelaktig förändring deruti. Den första gruppen, som någorlunda skulle förena det öfvervägande flertalet af Ha lderale Hot aeiliog Alannanta is RR hot