Aftonbladet – 24 augusti 1866, sida 2

t den icke kan sjunka. Fartyget skall visas på Pariser-expositionen nästa år och kommer sannolikt att der göra stort uppseende. RE — Penningeställningen i utlandet bar så till vida förböttrats, att engelska bankens direktörer funnit för godt attnedsätta diskon(on från 10 till 8 proce., en åtgärd som nu utan fara kunde vidtagas, men som, om ock blott på försök, bort för längesedan sättas i verket; en så hög räntefot under loppet af 3 månader och under en årstid, då affärsverksamheten är lifligast, skulle naturligtvis vara högst skadlig och tryckande :ör handel och industri. Om man undantager de engelska bankbolagen och finanskompanierna, hvilkas fall vållade rubbningar af förtroendet och framkallade krisen, skall man finna att fallissementerna i handelsoch fabriksnäringarne icke varit synnerligen flertsligare än vanligt; ett klart bevis på, att det icke var handeln eller industrien som var på förfall eller ens kunde bringas derhän, oaktadt alla de olägenheter de haft att genomkämps, och af hvilka en utomordentligt hög räntefot icke är den ringaste. Det var dessa konstlade penninginstitutioner, gom saknade förmåga att hålla sig och af dem beroende, mer eller mindre svindlande, företag uppe. Krisen var uteslutande engelsk och berörde föga Kontinenten, der icse ens de krigiska företeelserna i någon högre grad rubbade förtroendet; man vände helt lugnt ryggen åt en så ovänlig marknad och behöll sina kapitaler; på samna sätt behandlade Englan !s egna kapitaler sitt lavds förnämeta och ledande bankinrättning. Af denna anledning voro bankrapporterna af så bedröfligt utseende, och direktörerna med de nakna siffrorna för ögonen och en jemnt sjunkande metallisk kassa våsade icke uttaga steget eller, som man velat kalla det, verkställa något experiment. 5å stod saken när ändtligen ställningen hunnit blifva alldeles olidlig och petitioner från många håll inkommo; påtryckningen blef för stark och och i ett nu sänktes räntan ovanligt nog på en gång med 2 proc.; denna ätgärd som helsades med förtjusning, väckte genast lif i den nästan domnade affärsverksamhetep, höjde prisen å varor, och, hvad som var ännu mera anmärkninvgsvärdt, åstadkom en ansenlig tillökning af ädel metall i engelska banken och reservfondens tillväxt; man vann med nedsättningen hvad man åsyftade med stegringen. Yiferligare nedsättning torde snart vara att vänta i den mån förtroendet ökas och man fått klart för sig hurudan ställningen verkligen är; sälunda erfar man af telegram som i dag anländt att diskonton blifvit ytterligare nedsatt till 7 proc. sannolikt en följd af gårdagens bankrapports gynsamma utseende. De officiella curatorerna i Overend Gurney komp. konkurs:hafva utgifvit ett cirkulär hvari det kopstateras att totalsumman af fordringsbeloppen som kunna göra anspråk på första utdelnimgen uppgår till omkring 5,228,000 . Hela beloppet af tillgångar som kan disponeras ultimo September öfverstiger icke 660,000 f, utgörande en dividend af omkring 12 proc. London Mercantile Discount Company utb-talår i förskott å den bestämda utdelningen 12 sh. 6 d. pr 7.8. 6 d. I Economists sednaste nummer förekommer en uppgift på en del fallissementer på olika håll i England, men de förtjena icke att här anmärkas. — Åkers styckebruk, säger tidningen Gripen, liggerifor närvarande i overksamhet. En stor del af brukets arbetare äro uppsagda till aflyttning, De stora -kanoubeställningar, som förr utfördes vid Åker, äro nu öfverflyttade till Finspång. — Helsotillståndet i Stockholm. Förste stadsläkarens rapporter rörande koleran under de sednaste dygnen angifver antalet af insjuknade och döde med följan e siffror: Aug. 20—21. Insjuknade 43. Döde 10. UR. Al. 8. 22-23. , 26. 10. Anmärkningar från garnisonssjukhuset: inkom under dygnet 20—21 en man af Svea lifgardet, sjuk i kolera, D:o d:o: dygnet 21—22. En man af Andra lifgardet insjuknad i kolera och en man af Svea lifgardet har aflidit i samma sjukdom. Trån farsotens början: Insjuknade, 1328. Döde 516. — Skarpskyttemöte. Tidningen Kslmar för förliden onsdag berättar: Skarpskyttemötet å Kulltorp sistl. lördag och söndag gynnades under sista hälften aflördagen och hela söndagen af det herrligaste väder. Det bivistades af närmare 400 skarpskyttar och var å söndagen besökt af en ovanligt stor mängd skådare. På lördagseftermiddagen öfvades exercis afdelningsvis, emedan ännu icke alla kompanierna voro inryckta. Kl. 6 på söndagsmorgo