Aftonbladet – 23 augusti 1866, sida 3

truppernas. KINNA n a i NORGE. ; Ett större öfningsläger tros komma at ; hållas nästa sommar i närheten af Thrond I hjem, hvari både Throndhjemska och Ber I genska brigadens samtliga kårer, tillsam , mans 3200 man infanteri, skola deltaga f) Sannolikt inkallas äfven Throndhbjemska ri dande jägarkåren och åtminstone en del a t I fjerde artilleribataljonen. Hela styrkan kom i mer sälgnda att uppgå till omkring 400( I man. sista stortinget bestämdes, att in . fanteriets rekrytskola hädanefter skall räckt minst 42 dagar och bataljonssamlingar mins 24 dagar; denna lag tros blifva sanstione Irad. Kommer nu härtill öfningsläger, få J nästa års linierekryter af infanteriet längre löfnivgstid, än eljest under fredstid vari vanligt. En intressant årsberättelse om ?Det Konge lige Selskab for Norses Vel?, för år 1865. har nyss blifvit offentliggjord, ur hvilken vi meddela följande uppgifier: BSällskepets underafdelningar äro för närvarande: landhushållningssällskapen i Smaalenenes, AkersI hus, Buskeruds, Jarlsberg-Laurviks, ListerManda:s, Söndre Bergenhus, Nordre dito, Romsdals, Söndre Throndbjems, Nordre dito amt samt Senjen och Tromsö fögderi; landboföreningarne i Berum, Kristians amt, Hedemarkens fögderi, Laurvik med kringliggande trakt, Lier, Solör, Valders, samt slutligen trädgårdsföreningen i Kristiania. Sällskapet har under förlidet år aflösat en agronom jemte medhjelpare, som på anfordran biträdt landtbrukare vid drainering af jord; bekostat en från Aas landtbruksläroverk utexaminerad lärjunges landtbruksv tenskapliga resa i Skotland; aflönat en medhjelpare vid de agrikulturkemiska försöken på Aas; understödt trädgårdsodlingen med betycliga penningebelopp; aflönat undervisare i boskapsskötsel samt från Schweiz inkallade personer, som gifvit handledning i smöroch ostberedning; understöst flere tegelverk för tillverkning af rör; beviljat lön och resekostnadsersättning åt en agronom, som, efter att i Danmark ha studerat mejeriskötseln, skall deri vägleda allmogen; aflönat en lärare i biodling; utsändt en person att i Frankrike och England studera den artificiella ostronodlingen; med penningbidrag bistått föreningen för främjande af qvinlig handtverksdrilt, samt utgifvandet af Landmarks landtbrukstidskrift och Schibelers arbete om köksträdgården; anordnat en allmän landtbruksutställming 0. s. v. En artikelförfattare i Aftenbladet klandrar skarpt den efterlåtenhet, som haft till följd att de s. k. fjeldstuerne råkat i förfall. I ett land som Norge, med ytterst svåra förbindelser må te behofvet af herbergen till till regandes tjonst, som färdades öfver fjel len, snart göra sig gällande, och man tinner att sådana ?selustofvor?, som de kallades, funnos i den hedniska tiden: de omtalas redan i den äldre Gulathing3-lagen. Under medeltiden var det isynnerhet klostren som drogo försorg om sådana inrättningar. Sedermera öfvertog staten värden om s. k. fjelds.uer på de fjell, hvaröfver vägar framgingo, såsom Fokstuen, Kongsvold, Drivstuen på Dovre, Maristuen och Nystuen på Filefjeld, Skarstuga i Jemtland o. s. v.; det ännu bestående Jerkin på Dovre, den vigtigaste blavd dem alla, anlades redan i toltte århundradets början af konung Eistein; en kostsam reparation af Maristuen nämnes i början af trettonhundratalet. Sedan staten tagit saken om band, erlades af den tillgränsande bygden en s. k. fjeidstuetold ända till för omkring tjugu år sedan, då staten åtog sig detta belopp. Till dem som bebo dessa — med stora slåttermarker och beten försedda — herbergen för att der gå resande ti!l handa, betalar staten ett årligt tillskott. Det motsatta förhållandet vore det naturliga; det har visat sig stt inoehafvarve bli rika, och tvifvelsuian skulle man kunna mot ej obetydlig afgift till statskassan bortwrrendera dessa inrättningar, som nu kräfva irliga statsbidrag och likväl, lemnade utan illsyn, fått råka i en vanvård, hvaröfver resande ha. de rättmätigaste skäl att belaga sig.