Aftonbladet – 20 augusti 1866, sida 2

AA a ra AA OR nom Grumsfjorden och Slottsbrosundet öfver Wenern till Carlstad. I torsdags skedde afresan härifrån på ångbåten Westergötland till Bromö, derifrån den långa färden till Stockholm skulle fortsättas med den lilla farkosten, som icke var af vattentätt tyg, som tidningarne förmält, utan af ek med mahognydäck. Båten är ovanligt liten, kan blott bära en person, och hade å Westergötland fått sin plats på kommandobryggan. Åran, med hvilken den drifves, hade blad i båda ändarne och var omkring 3 alnar lång. En liten kokapparat, af storlek som ett bra sockerskrin, fanns äfven ombord, på det allt skulle vara komplett. Som mannen icke kunde ett ord svenska, tillgick alla liqvidationer på det sättet, att fordringsegaren sjelf fick taga sin betalning ur en hand full med silfverpenningar som framräcktes. Britten var särdeles intresserad af sin resa och prisade folkets gästvänlighet och de billiga priserna, ehuru säljarne sjelfva fingo taga efter behag.? — Galtens sänkning. Från Köping skrifves i stadens tidning den 17:de: Sistlidne lördag den 11 dennes hölls härstädes af länets höfding grefve Cronstedt det utsatta mötet med strandegarne kring den hit stötande: Mälareviken Galten och dess tillflöde Arboga ä samt ombud från Köpings och Arboga städer. Alla närvarande voro ense derom, att såvida de särdeles bördiga trakterna kring sjön skulle kunna uppbringas till full afkastning och de nu så ofta inträffande oberäkneliga skadorna af sjöns öfversvämningar, hvarigenom all odling nu gjordes omöjlig, förekommas, borde afloppet vid Qvicksund, der Galten uttömmer sitt vatten i den nedanför liggande fjärden Blacken, upprensas och utvidgas. Härigenom skulle äfven den lifliga segelfarten på denna led i väsentlig mån underlättas, enär den starka strömmen vid Qvicksund under högt vatten i Galten nu stundom för flera dagar hindrar eller afbryter all segelfart. Den för den nödiga upprensningen beräknade kostnaden af närmare 45,000 rdr ansågs af staten till väsentlig del böra anslås, emedan större delen af stränderna tillhör kronan för Strömsholms och Kungsörs kungsladugårdar, hvilka härigenom skulle vinna mera än full ersättning genom den högst betydligt tillökade vidden af odlingsbar mark. För atterhålla visshet om, huru stor landvidd genom Mälarens öfversvämningar här skadas, beslöts nu att till en början låta uppmäta den öfversvämmade och vattendränkta marken. Enligt approximativa öfverslag ansågs den utgöra omkring 4000 tunnland, genom hvilkas torrläggning alltså en högst betydlig vinning för det allmänna skulle göras. Såväl för att ombestyra verkställandet af denna uppmätning, som för frågans beredning i öfrigt, utsågs en Komite, bestående af hrr ryttmästaren H. Tham på Stäholm, kaptenen Hellström på Skansen och frih. Gyllenhaal på Stora Ekeby. Kostnaden för denna uppmätning skulle bestridas af jordegarne, i mån af hvars och ens uppmätta öfversvänimade jordrymd. I afseende på den äfven ifrågasatta upprensningen af det s. k. Mellansundet ansågs någon åtgärd för närvarande icke vara behöflig, endast der anbragta fiskerianstalter undanröjdes. Strandegare och ombuden för de socknar, som gränsa till Arboga å, uttalade derjemte den lika trängande nödvändigheten att, i sammanhang med nu gjorda förslag om vattenafloppets vid Qvicksund reglerande, äfven undersöka, huru öfversvämningarne vid Arboga å, hvilka ansågos vålla föga mindre skada, skulle knnna undanrödjas, och ansågs detta lämpligast ske genom rensning nedanför Kungsör, och bortsprängning af grundet Asphäll vester derom i Arboga å. Vidsammanträdet upplystes, att största skilnaden i vattenhöjden uti Galten, d. v. s. mellan dess högsta och lägsta vattenstånd, efter mångåriga iakttagelser utgjort 9!(2 fot, och att skilnaden mellara Galtens och Blackens vattenytor vid Qvicksund vanligen utgjort 2 å 3 tum, men att denna skilnad under vårfloder och vid större nederbörd under höstarne stundom stiger ända till 1! fot. Hvad beträffar det äfven väckta förslaget om. byggande af broar öfver Qvicksund och Mellan-sundet, så ansågo de närvarande, att då mani eger hopp, att den för en sådan brobyggnad öfver Mellansundet af framlidne bergsrådet Groen anslagna fond inom kort genom upplupna räns. tor härtill komme att lemna tillgång, några vidare åtgärder dessförinnan icke erfordrades för brobyggnad öfver detta sund. Öfver Qvicksund åter ansågo de flesta visserligen önskvärdt, att; en bro blefve byggd, men då nyttan häraf icke: tillfölle endast en mindre ort, utan hela landskap, borde också kostnaden hufvudsakligen bestridas af det allmänna. — Den blommande aloön. Rörande; den vid BSälstaholm blommande aloön, skrifves rån Wingäker till Södermanlands, Läns Tidving: ?— — — Denna alot, som enligt berättelse kall vara: ungefär 40 år gammal och i många ir, såsom ofta är fallet med dylika växter, icke ;gnats så noggrann omvårdnad som andra mera smtåliga, utan vanligen stått undanskymd i en flägsnare del af orangeriet, men nu deremot utsör dess största prydnad, hade 1856 af nuvaande trädgårdsmästaren vid Säfstaholm blifvit mplanterad, hvilket, oaktadt erfarenheten vid ;ehandlingen af dylika fall, deraf att de så sälan förekomma, är ringa, dock hade till följd! tt växten började märkbart lifvas och bladen, om förut hängt slokande, nu i stället rätade sig ppåt. Härefter hade växten hvarje sommar vait utställd såsom prydnad å den framför oraneriets södra facad i förbigående sagdt så utnärkt vackra trädgårdsdel, hvilken liksom det; ela vid och omkring Säfstaholm vittnar om gåä! egarens skönhetssinne som hans trädFgårdsrästares skicklighet. Den omnämnda galoöns lad tilltogo efter omplanteringen så i längd om tjocklek och den 30 sistl. Åpril observeraes först några ovanliga skarpspetsade blad uppsjuta från växtens midt samt derefter den 3 påöljande Maj början till en stam, som under förta tiden uppsköt ett par tum i dygnet samt nu ar en höjd af 21 fot och diameter vid roten af tum. Från denna stam, som till ?::delar af ess höjd är utan blad och grenar, utskjuta på en öfversta fjerdedelen 23 stycken armar, hvaraf. e nedre, som äro längst, hafva ända till 140 lommor hvardera, så att sammanräknade antat för närvarande utgör 1683 stycken blommor ch blomknoppar, som bilda en praktfull mot len som guld glänsande krona. Blomningen ommer troligen att fortfara till i början af näa månad. Efter blomstängelns uppskjutande afva bladen, hvaraf de största äro öfver 3 fot nga och 10 å 12 tum breda vid fästet, åter bört hänga nedåt samt i tjocklek märkbart aftat, förmodligen till följd deraf, att saften blift dragen till den så hastigt uppväxande blomingeln. Från Jägmmorna upphemtas hvarje: orgon för vetelys ot ändamål den vmniot