Aftonbladet – 15 augusti 1866, sida 3

Article Image
, FISCDOFNA al Se bogh, An DOINCIOP lovelse4, o. 8. v. — — Humlegårdsteatern gaf i går, till förmån för hr Lagerqvist, för första gången en till fällighetsfars? i tre akter af Hedberg, be nämnd Under utställningen. Framträdande utan andra anspråk än att roa för stunden, lyckades stycket verkligen motsvara detta, mindre genom någon synnerlig nyhet i intrig och karakterer, än genom en bop pi kanta detaljer och en underhållande dialog. Handlingens hufvuddrag äro, att en extra vaktmästare, ett smålandsgeni, och hans trolofvade, jungfru hos en professorsfamilj, under dennes frånvaro på en badresa, olofligen uthyra några af deras rum åt resande, medan en familj från Dalarne, bekant med husbondfolket, bebor de öfriga. De förvecklingar, som uppkomma dels häraf, dels af den fiffige vaktmästarens lögnhistorier och knep, fylla nu stycket. Förvirringen naturligtvis stiger till sin höjd, då rummens egentliga egare plötsligt återkommer. Allt redes dock genom den knipsluge småländningen, och två små kärleksintriger, som icke fingo saknas, erhålla likaså ett lyckligt slut. Genom anbringandet af en dansk, en norrman och en tysk har författaren funnit tillfälle till några synnerligen komiska effekter, såväl genom språken och deras blandning, som genom småsnärtar anspelande på de politiska förhållanden för dagen; och oaktadt sitt temligen triviala innehåll roar handlingen genom sin raska gång och de besatta misstagen och kollissionerna. Utförandet bidrog i allo att hålla publikens munterhet uppe under hela aftonen. Hr Mallander, innehafvare af vaktmästar Anderssons roll, spelade med synnerlig ledighet och godtlynne samt sjöng sina kupletter lifligt och gladt. Bland öfriga medspelande, som alla bidrogo ill styckets framgång, vilja vi isynnerhet pemärka recettagaren, hr Lagerqvist, såsom len dumme landthandlanden Speditenqvist, 1å han, ehuru denna roll ej var särdeles acksam, dock af densamma gjorde mer än man kunde vänta, samt hr Raa, hvilken om artist Hansen synnerligen anslog genom sitt utmärkta uttal af danskan och sin förnåga att utan egentlig öfverdrift framhålla : let för svenska öron oemotståndligt komi ka i några af detta språks vändningar och jud. Stämningen var hela aftonen särdeles lad, och den till trängsel fullsatta salongen af såväl under styckets lopp som efter dess lut upprepade gånger tillkänna sitt lifliga ifall. Allt syntes utvisa att Humlegårdseatern i detta stycke funnit en synnerligt : oande kassapjes. j

15 augusti 1866, sida 3

Thumbnail