Aftonbladet – 11 augusti 1866, sida 3

Aithenaren, rör sig mom hidenvart och länder, hvilka äro så långt skilda från samtiden och fosterlandet. Också ha såväl kritik som allmänhet längesedan vitsordat det p nu nämnda arbetets utmärkthet, och vi ämna således blott påpeka den nya upplagans tillvaro jemte den omständigheten, att den undergått icke obetydliga förändringar, om den jemföres med den förra, (som egentligen är den andra, alldenstund romanen lförst utgafs som följetong). BSärskildt glädjande för alla vänner af denna boks förträffliga stil är det att veta, det författaren ytterligare nedlagt besvär på språkets glättande och rensanda fråa främmande ord, liksom det är fägnande att se henne fram träda i en särdeles behaglig yttre drägt. Vi tillönska uppriktigt det om så mycken berät-. tande förmöga, så mycken trohet mot de. nya iderna vittnande arbetet fortfarande ;Jsamma framgång som hittills. Säkert är, latt få svenska romaner i högre grad förtjent aktning såsom konstverk, kärlek såsom Pskrifna gerningar?. En statshvälfning i Rom. Sorgespel i fyra akter af Johan Börjesson. (Upsala 1866.) Detta posthuma verk af den gamle fosforistskalden och dramaturgen eger sin egentliga betydelse såsom det sista arbetet Jaf hans hand: det skrefs nemligen förliden sommar. I sig sjelft är det mer ett utkast än ett i sträng mening fulländadt arbete: scener och situationer äro jemföligare, då endra deremot beig grad flyktigt; karektererna ha ej erhållit nägon klart utpräglad indiviI dualitet o. s. v. Stycket är anmärkningsvärdt äfven ur en annan synpunkt. Börjesson har här fullkomligt gått upp i Shakespeare: ty en mer trogen imitation af hoInom i vissa afseenden ha vi sällan sett. Naturligtvis kunde den gamle lyrikern ej lyckas efterlikna den store britten i hans yppersta egenskap: det djupt dramatiska och det oöfverträffadt sanna i anläggningen af handling och karakterer; men det är Jockså först genom denna egenskap han är det verldsbekanta snillet, då åter hans manår i dialog, hans ordlekeri m. m. tillhöra hans tidehvarf och dess smakriktoing, lika mycket som honom sjelf. Det kan likväl licke nekas, att ju Börjesson med synnerlig fyndighet och ledighet rör sig inom det antagna manårets gränser: man kunde kalla stycket en studie efter Shakespeare?, och en ganska lyckad sådan. Men som originalalster frukta vi att detta sorgespels värde torde befinnas — 0. Ty af något lefvande, eget innnehåll, någon insats af personlig lifsåskädniog, personlig erfarenhet ha åtminstone vi för vår del ej kunnat upptäcka många spår. Dokt. 8. Rupprechts praktiska Husläkarebok. En tillförlitlig rädgifvare jör familjefäder och mödrar, hvilka utan läkares biträde måste behandla sjukdomar. Stockho: S. Flodins förlag. Pris: 2 rdr 25 Vi lära i skolorna gamla persiska kun gars regerinogsår, vi få derexercera med genus på latinska och grekiska ord, af hvilka alltför många icke förekomma hos de författare, det allra största flertalet någonsin får läsa, vi pränta i oss städer och gränser och floder och bifloder utan ända, lära oss att svärma för rara? växter och nöta bort tid på den oöfverträfflige, men alldeles opraktiske Euklides 0. 8. v. — men uppväxa under allt detta i en snart sagdt komisk ovetephet om den underbara mekanism, som är oss allra närmast, om dess byggnad och dess organers förrättningar, om vilkoren för deras normala bestånd. Vi kunna — efter regeln — icke på egen hand reda oss med vanliga småkrämpor, än mindre anbringa någon kritik på hvad man ordinerar för oss, och skulle med så mycken tafatthet vara ganska illa ute, om vi icke vore lycklige nog att ega en läkerekär, som ej allenast hör till de kunnigaste, som nägot land kan framvisa, utan också utmärker sig för en oegennytta och en gentlemanlighet, som ingenstädes öfverträftas. Huru utmärkte medlemmarne af denna kår än äro, kunna de likväl icke hinna till öfverallt; väl eller illa måste i vårt vidsträckta land litet nvar, husbönder och matmödrar, i nödens stund gripa till den eller den huskuren. Det bästa är fiende till det goda, sade en grek, och läkare finnas, som af vetenskaplig exklusivitet anse alla populära medicinska handböcker vara af ondo, då den medel. måttigaste sådan likväl alltid står högt öfver qvacksalvande kloka? gubbar och käringar. Naturligtvis vore det det bästa, att alltid ha en Huss eller Malmstån att tillgå; men på lundet, då det icke inom qvadratmilen finnes ens en filare? att rådfråga, under de mörka höstaftoarne och den tid på våren, då det hvarken brister eller bär, får maa vara glnd, om man åtminstone eger en bok, dir man kan uppslå ett råd, en anvisning, kanske en tröst. Härmed anmälda bok är en sådan. Originalet har godt namn om eig i Tyskland och den svenska öfversättningen är verkställd af en läkare. — Ett symptom-register — en praktisk id! — tinnes bifogadt, och om the hyponkondrister, som erfara alla symptomer, om hvilka de läsa, kunna missbruka det, bör annat godt folk kunna draga nytta deraf. I Vi önska det redbara arbetet insteg öfve. allt, der man är hänvisad till medicinsk sjelf-hjelp?. — Öre-skrifter för folket. Med denna rubrik hs under loppet af ett par år åtskilliga smähäften, innehållande berättelser passande till läsning för folket, utkommit på hr A. Bonniers förlag. Utgifvandet af nämnde arbete hörjade med en pennritning, kallad IKung Oscar och skogvaktaren?, af P. Thomasson. Denna berättelse har redan utgått i fem upplagor. Utom flera sndra små stizzer at samme författare, ha Nepomuk, Onkel Adam, Julius Mankell, Marie Sofie I Schwartz och A. Hedin lemnat flera värdefalla bidrag. Arbetet, bvaraf 19 häften lutkommit, fortgår och äro för närvarande unIder utgifvande ett par skizzer af P. Thomasson. Med något urval för framtiden borde dessa öre-skrifter, af hvilka hvarje häfte innehåller en afslutad berättelse för sig och säljes till det billiga priset af 25 öre, kunna göras till en underhållande och nyttig läsning för folket. — En ny tidning i London, ?The Stranger in London? (Utländningen i London) trycker sina artiklar på tre språk, det engel ka, franska Toch tyska. — En novell efter mönstret af Göthes Wilhelm Meister har utgifvits af den amerikanske författaren James Russel Lowell och berömmes Jaf amerikanska och engelska tidningar såsom en af den moderna amerikanska skönlitteraturens bästa produkter. — En historia öfver det amerikanska secessionistkriget utarbetas af den från samma krig välbekante sydstatsgeneralen C. C. Andrews. r I Hans bok kommer att sluta med eröfringen al Mobile. Konungeo af Friedrich Kaiser