— Humlegårdsteatern. Denna scen har några afinar bjudit på ett stycke af klassiskt värde, Moligres Tartuffe, ett företag, som förtjenar allt erkännande, helst tillfället att återse dessa gam!a förträffliga bekantskaper blir allt mer sällsynt. tergifvandet af denna den yppersta bland äldre franska komedier är så förtjenstfullt till alla delar, att det icke blott på det högsta hedrar denna scen, utan äfven öfverbufvud kan anses täfla med det bästa af hvad våra kungliga teatrar prestera. Hr W. Åbman, sedan längre tid innehafvare af hufvudrollen, har sålunda kunnat konseqvent genomarbeta sin framställning af densamma och ger verkligen karakteren en klar och väl tänkt belysning, derigenom isynnerhet der fräcka sinnligheten hos denna skrymtarsjäl framstår i hela sin sanning. Bland de öfriga medspeiande, som alla särdeles väl