Article Image
Detsamma gäller om följdriktigheten, samnanhanget, kontinuiteten. Länens permarenta skolråd böra alltid vara möjligare till sådant än centralstyrelsen, med dess enligt le politiska förhållandena vexlands förvaltningspersonel. Vierinraom,huvusom Frankrike inom de aderton åren mellan 1830 och 1848 hade icke mindre än femton kuitusministrar, och hurusom vårt eget Sverge under en ganska kort tidrymd eft 1848 haft icke mindre än sex ecklesiastikmini Och dessa väljas ju icke efter de äsigter som de hysa i fråga om undervisaiog och uppfostran, utan efter deras politiska åsigter. Kommer så dertill, att hos oss kultusministern tillika är ecklesiastikminister, och att kyrkans och skolans angelägenheter derigenom ovilkorligen skola lida ömsesidigt intrång eller med hvarandra förblandas på ett sätt, som åtminstone i fråga om skolan icke alltid torde vara det helsosammaste. Allt detta kunde emellertid, om länen sjelf. va genom sina landsting och sina länsskolräd ombesörjde ledningen af sina lärareskolor, undvikas. Man skulle härvid möjligen vilja invända, att lärarebildningen skulle på detta sätt kunna blifva olika till arten eller graden i olika län, Men skulle det väl då vara något ondt deri? Är då enformigheten något eftersträfvansvärdt? Vore det icke fastmera önskvärdt, att hvarje län finge ordna lärarebildningen efter de olika förbållanden som i de särskilda länen af omständigheterna föreskrifvas7 Och dessutom, den allmänna skollag. som vi ju alltid tänka os ä lande, skulle ju alltid vara allmänna drsgen i lärsreskolo. Men kosinaden?... Skall vända. Kostnaden blir i att penningarne skola statskassan och sedan tillbaka vi ut skolorna. Men seminarierna blifva flera, och man bar beelutat att inskränka de narierna böra blifva så må vas... Der icke hvarj2 län anser sig bet en lärareskola, der slå sig ett eler flera län tillsamman. För många lärareskolor skall man svårligen derigenom erhålla. Den indragniog som skedde herodde deruppå, att eådana statens seminarier voro, lät vara i följd ef otillräckliva anslag, bristfälliga samt deruppä, att, då stiftsindelnipgen blifvit lagd till grund för seminariernas förläggande, man på en trakt hade fött tre till fyra seminarier i ett grannskap, under det att deiandra orter voro mycket aflägsna från hvarandra. Genom landstingens ingripande i lärareskolors bildande skulle hela frågan derom komma till en naturlig lösning i stället för den konstlade den-nu är underkastad: Det skulle kunna inträda mera kraft och lif deri ön nu äfven med bästa vilja är möjligt. Lärareskolor skulle uppväxa naturligt enligt de särskilda länens behof. En ädel, nyttig täflen skulle i detta som i andra fall uppstå mellen de särskilda länen allt under den för alla län gemen-emma känslan af deisolidariska ansver, som de alla känna sig bära i fråga om vårt och alla. folks vigtigaste angelägenhet, den allmänna folkuppfosiran. g behölva

9 augusti 1866, sida 2

Thumbnail