Aftonbladet – 6 augusti 1866, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Patrie berättar, att tre transportångfarty i Toulon rusta sig i ordning att gå till Mexik för att föra hem den ;ranska expeditions kåren. Monitören meddelar ett bref från kejsare till statsministern, hvari hufvudgrundern ör inrättande af arbetere invalidkassor an gifvas. ENGLAND. Reformligans stora demonstration mot re geringen egde rum den 30 Juli på aftonen Minst tjugo tusen personer hade se mlat si; i! Agricultural Hall. Sammankomsten för siggick i största ordning, men man gaf sil entusiasm luft genom skallande bifallsrop Miss Laws uppträdde äfven denna gån; bland talarne. Följande resolutioner blefv ahtagna: 1) Den nuvarande regeringen ha förverkat allt anspråk på landets förtroend och understöd, derigenom att hon bidragi att störta den af förra regeringen inlemna de billen till nationalrepresentationens för bättring och sjelf på obestämd tid uppskju ter hela reformfrågan samt genom poliser med våld hindrat de arbetande klasserna at fredligt samlas i Hyde-Park för att beklags sig öfver att rösträtt beröfvas dem. 2) Ge nom en af ordförenden undertecknad peti tion skall underhuset i denna församlings namn uppmanas att tillsätta en komite, fö! att undersöka sir Richard Maynes och der honom underlydande polisens uppförande, då de den 23 Juli med våld förhindrade de er betande klasserna att fredligt föraamlas : Hyde-Park samt utkastade ur parken eller misshandlade personer. Ett annat möte, oberoende af reformli gan, men af samma, syfte som dennas, hölls d. 31 Juli på aftonen i Victoria Park, utan att polisen gjorde något försök att förhindra det, Till den 1 dennes var ett möte utsatt på Lincolns-Ion-Fields af Londons arbheturföre. ning. Ett reformmöte kommer äfven att i denna vecka hållas i Guildhall med lord. mayorn till ordförande. Den ministeriella fiskmiddagen försiggick den 4 d:s, och parlamentssessionen kommer sannolikt att afslutas den 9 d:s. Engelska regeringen har af en interpellation af Oliphant blifvit nödgad att yttra sig om den tyska förbundsdegen och det tyska förbundet. Lord Stanley förklarade nemligen den 31 Juli i underhuset, att han ansåg tyska förbundet ha upphört att existera. En intregsant fråga sysselsätter för närvarande den engelska pressen och var föremål för diskussion i underhuset den 31 Juli, Hemligen om hvad ansvar embetsmän kunna underkastas för handlingar, begångna under embetsutöfning. Diskussionen föranleddes af de afrättningar, som guvernören Eyre och Jamaicas myndigheter anbefallde vid det sed naste DEgerupprorets qväfvande. Sedan den undersökningskomitt, som blifvit tillsatt af parlamentet, funnit ådagalagdt, att de för resningens förqväfs ande vidtagna åtgärderna varit öfverdritvet etränga och orättvisa, samt att särskildt afrättningen af negern, advokaten Gordon, hvilken anklagades att vara resuningens chef, varit ett verkligt juridiskt mord, begånget af den krigsrätt, som fällde domen, och af guvernören, som stadfäste denna, var komitns majoritet af den åsigten, att guvernören borde ställas under åtal i brottmålsväg, samt skadeeresättning beviljas offren. Komitens ordförande Buxton reserverade sig mot åtalet, men instämde i afseende å skade ersättningen och hemställde, att underhuset skulle i en resolution beklaga de öfverdrifvet stränga straff, som följde på oroligheternas dämpande, ochisynnerhet de många afrättningarne. Under debatten yr kade Stuart Mill och Haghes, att guvernören skulle ställas inför rätta. Regeringen bestred detta yrkande och ville att frågan om skadeersättningen skulle öfverlemnas åt henne och de nya myndigheterna på Jamaica. Sedan Buxton instämt häri, inskränkte sig underhuset till beslutet att beklaga de begångna våldsamheterna. ITALIEN. Från Rom påstås, att exkonungen af Neapel till ett pris af 7 millioner francs till kej sar Napoleon försålt sina i nämnde stad belägna egendomar. Af detta och flera tecken vill det synas, som skulle exkonungen hafva bestämt sig för att lemna Rom. Den I Septemberkonventionen bestämda terminen närmas sitt slut, och utan tvifvel önskar Frans II sig långt ifrån den eviga staden, då de nya förhållandena der inträda. En korrespondent från Rom skritver till Indep. belge följande: Alla humanitetens vänner Önska en snar fred. Isynnerhet mot;es den med otålighet af de romare, hvilka nose, att man först sedan krigsbullret tystnät skall ånyo upptaga ?den romerska irå san?. Hvilken losning skall denna fråga å? Se der hvad som mest sysselsätter den rom erska befolkningen, som oaflåtligen hop: pas på ett snart slut på prestväldet! — Styrelsen inser med bedröfrvelse huru de sista lagarne för dess existens nalkas; dess nukoritet har förlorat all vigt och dess bländverk har försvunnit. Denna regering dighär under tyngden af sina financiella börlor och öfvergifves af sina förra vänner, wilka bereda sig att knäböja för en annan ol. Den gamla maskinen har kommit i lag; tiden är inne för att organisera den 1å enNdra orunder mera öfverensstämmande