Aftonbladet – 3 augusti 1866, sida 3

Då styrelsen för Femöreföreningen nu går att för allmänheten framlägga en kortfattad redogörelse för sin verksamhet från föreningens stiftelse i April 1864 intill 1865 års slut, sker sådant under ett ödmjukt och tacksamt tillämpande af psalmistens ord: Det är skedt af Herren, och är ett under för våra ögon (ps. 118: 23) på det som blifvit föreningen förunnat att uträtta. Ty såsom ett Herrans verk, underligt för våra ögon, men fyllande våra hjertan med glädje och tacksamhet, må det med rätta anses, att så många medmenniskors sinnen blifvit rörda till deltagande för och så många händer, både inom och utom våra landamären, kärleksfullt uträckta till bistånd åt dessa fattiga barn i vårt lands nordligaste del, hvilka annars skulle sakna undervisning till följd af det långa afståndet emellan hemmen och skolorna, ja, ett hem i egentlig mening i anseende till föräldrarnes kringvan drande lefnadssätt. Rikliga bidrag, ymnigare än man hade vågat hoppas, hafva nemligen hittills influtit för detta ändamål. Sitt verk har Herren således sjelf främjat, våra svaga bemödanden välsignat. Med godf hopp motser derföre styrelsen för Femöreföreningen kommande tider, öfvertygad om att Han, som ett godt verk begynt häfver, skall det ock fullborda. Men derJemte ställer den till Sveas högsinnade folk, som aldrig slutit hvarken hjerta eller hand till, då det gällt något stort eller menniskoälskande syfte, en bevekande och vördsam uppmaning att icke förtröttas i utöfningen af det sköna värfvet att med en skärf bidraga till befrämjande af kristelig odling hos i den aflägsnaste delen af riket gömda landsmän. Vår tid utmärker sig ju för ifriga bemödånden att: bära omkring vetandets fackla till just. de arbetande klasserna, för att dymedelst höja hela nationen. Mai är numera ense om, att menniskovärdet grundas hvarken på styrkan, börden eller rikedomen, utan på den sanna upplysningen. Må vi derföre bidraga till densammas utbredande äfven i vårt lands nordliga delar. Må vi-visa angelägenhet om att bildningens träd måtte vara planteradt äfven bland