Aftonbladet – 2 augusti 1866, sida 3

oydtyskland angär, så kan det etter beha; sluta sig till nordtyska förbundet eller be vara en mera sjelfständig ställning, hvilke dock under alla omständigheter blir temli gen illusorisk, då Baden, Wirtemberg oci Baiern tillsammans icke räkna mer än om kring 8 millioner menniskor, eller ungefä fjerdedelen af det nypreussiska rikets folk mängd. Dertill kommer att de i handels politiskt afseende skola bli fullkomligt be roende af Preussen och Nordtyskland, oci att deras militärstyrka, äfven om de fören: alla sina krafter, icke kan jemföras me den öfverlägsna makt, som nu är koncen. trerad i preussiska kungens hand. Hvad som för ögonblicket tilldrager sig uppmärksamhet är frågan om de fördrifnt suveränerna komma att återställas i sins riken eller ej. Någonting bestämdt syner icke vara intaget i preliminärerna rö rande denna fråga. Tills vidare tyc kes Preussen endast fordrat införlifvande af sådana territorier som betinga förbindel sen mellan monarkiens östra och vestra del samt att de ockuperade nordoch mellan. tyska länderna skola ansluta sig till de preussiska reformförslaget af den 10 Juni. Men hvilka och huru stora områden som skola införlifvas med Preussen kan icke än. nu förutsägas, utan kommer naturligtvis att värmare bestämmas under fredsunderbandlingarne. Dt förtjenar emellertid anmärkas, att medan de båd ansedda tidningarne Weser-Zeitung och Köln. Zeitung förorda obetingadt införlifvande åf hela norra och mellersta Tyskland, varnar en berlinertidning mot alltför sangviniska förhoppningar 1 afseende på tredens resultater: och att Preussen åtminstone tills vidare iakttar en viss återhållsamhet med hänsyn till SydTyskland, visar sig af ett ytirande i den officiella Staats-Anzeiger, der det heter: Vi äro bemyndigade att förklara. att den del af den inhemska pressen, som sgiterar för en utsträckning af den preussiska förbundsreformen äfven till de sydtyska staterna, inverkar skadligt på de sväfvande fredsunderhandlingarne och kan medföra ellvarsamma faror för fredsverket. Preussens sträfvanden måste i första rummet vara riktade på att betrygga den med så mycket preussiskt blod och så stora offer tillkämpade territoriella enheten i norra och mellersta Tyskland, för att derigenom uppnå hvad våra fäder icke förmådde genomföra etter frihetskriget 1815. Dereffer blir frågan om att med våra allierade i norra och mellersta Tyskland bilda en förbundsstat. Ordnandet af vårt förhållande till de stater som ligga söder om Main-linien och hvilka ännu stå på krigstot mot Preussen, kan mycket väl gömmas till en sednare tid, utan att några vigtiga intressen derigenom sättas på spel. Angående striden vid Blumenau och Press burg yttrar Fremdenblatt, att österrikarne ler hade bezått alldeles samma fel som vid Königgrätz, att icke med tillräcklig styrka oesätta och ofullständigt rekognoseera den med tät skog bevuxna höjden norr om Blumenau. Denna omständighet blef icke länse obekant för fienden, och med den preusarne egna färdighet att manövrera smögo le sig in på vår flank i skydd af Ska lupgarne. Från höjden af jägarbostället olefvo de avgripne af andra bataljonen af regementet Konungen af Belgien? och med tor förlust tillbakakastade. Men nya stridscrafter uppkommo beständigt som svampar ir jorden, och medan preussarne slogos tillaka af sina förföljare, sågo desse sig bekjutne i flanken med en häftig gevärseld ch måste retirera till Gemsenberg. Flera fficerare blefvo dödade, sårade eller fångie. Men ehuru fienden sålunda kringgått sterrikarnes ställning till höger om centern, tod deras sak dock denna gång väl, heter let, och 4000 preussare skulle blifvit? helt ch hållet kringrända, om ej vapenhvilan nellankommit. Förmodligen är detta samna preussiska trupper, som enligt preussika uppgifter skulle tagit österrikiska kåren ler en del deraf tili fåoga. — Endast Presse? medger, att preussarne i centern itvecklade en vida öfverlägsen styrka, och ut österrikarne under stridens fortsättning kulle kommit i en mycket farlig beläenhet. Från Miänchen telegraferas den 28 Juli, tt preussarne degen förut beskjutit Wirzurg och att taket på tyghuset dervid råkat brand. Preussarne skulle blifvit tillbakalasagne med en förlust af 16 kanoner. Enligt berättelser från preussiska högvarteret i Nicolsburg lärer koleran uppräda genska häftigt inom armen, och måända torde denna omständighet påskyndat onungens, grefve Bismarcks, kronprinsens, rins Carls och krigsministerns såsom i onslags tillämnade hemresa till Berlin. Ostd. Post berättar rörande den kontriution som preussarne ålagt staden Frankurt, att österrikiska regeringen vändt sig ill kejsaren af Ryssland och drottningen af ingland med begäran att nämnde suveräer, såsom nära slägtingar till preussiska onungahnset, måtte använda sitt inflytande o3 konungen af Preussen till förmån för örbundsstaden. NORD-AMERIKA. Från Newyork telegraferas den 19 Juli: )enigheten mellan de radikala och presienten Johnson tilltager med hvarje dag. Vepresentantkammaren voterade sin 2jourering till den 25 dentes. — Newyork imes säger att motionen om d-: eng-lska rovinsernas annekterande framställts af eneral Banks på eget bevåg, utan att man ist något afseende dervid och utan attden ommenterades af utskottet för utrikes rendena. Attorney-general Speed har begärt sitt afked. Äfven hr Stanton och general Harlan igas ämna resignera. Fenierchefen Stephens blef för kort tid dan bysatt för en summa af 4000 pund, en har åter blifvit lössläppt mot borgen. Erigsskådeplatsen i Italien. I anledning af sjödrabbningen vid Lissa rifves i en österrikisk tidning följande: Oafsedt de nyttiga, så väl politiska som ndra följder af denna sjöstrid för Österrike.