— Folkmarknaden i Westerås. I WestmanJands läns idning skrifses: Den af gammalt så kallade andra folkmarknaden afhölls söndsgen den 29 dennes samt var besökt af en så talrik publik, bestående af husbönder och tjenstsökande, att en dylik freqvens under de sednare åren icke varit härstädes förspord eller allt-edan åen tid, då en mängd ångbåtar förde rika laddningar af sskådelystna ifrågavarande dag till staden. Detta förhållande torde till väsentlig del böra skrifvas på räkningen af det sökande efter arbetssysselsättning, hvilket numera som ett trängande behof gör sig gällande sedan de vanliga källorna sinat ut. Redan på lördagen var staden till trängsel besökt af sådana arbetssökande, hvilka under den vackra sommarnatten bivuakerade i staden närmast kringliggande nejder. Detta förhållande ådagalägger otvetydigt att hvarje försök att inälla ett folkmöte af förevarande beskaffenhet är förspilld möda och detta så mycket hellre som hvars och ens rätt att träda tillsammans och rådpläga om arbetsaftal är på en gång rillbörligt och dessutom hvilande på en så enkel rätt, att den icke kan skäligen ifrågasättas och ännu mindre af lagstiftningen förhindras. Under söndagen var staden endast besökt af en extra ångare, den lilla Carl Gustaf, som från Eskilstuna gjort lusttur hit. Med detta undantag hade skådeplatsen endast att bjuda på vestmanländningar, sökande och gifvande hvarandra arbete öv i all sämja derom inledande och afslutande aftal. me Rs