Aftonbladet – 1 augusti 1866, sida 2

ana äro utställda från Motala, Hellefors, loster och Nyby, alla af utmärkt beskatnhet. Motala har utställt en plåt 14!2 vt lång 5!, dito bred och Ye tum tjock, ägande 2A!2 c:r, samt en annan reflad på egge sidorna 16 fot lång, 2924 fot bred, ägande 5!(4 e:r, Hellefors likaledes valsae plåtar af stora dimensioner, samt för att dagalägga jernets seghet, plåtstycken, dels aliböjda, dels sådana, hvari hål blifvit lagna från en till sex tums diameter, uner det att jernet varit kallt, och utan att detsamma ringaste spår af bräckor eller agor kon upptäckas. Klosters bruks plåtllverkning är sedan gammalt känd och ekrediterad, och tillverkoingen af samma ara från Nyby lemnar ytterligare bekräfelse på den stora intelligens, hvarmed detta tuk skötes. Det är otvifvelaktigt att ju mera den svenka jernplåtens utmärkta egenskaper bli nda, des:o större skall afsättningen blifva, deles som jetnfartygen allt mera undanränga träfertygen, och den tid torde ej vara flägsen, då ett ojemförligt större antal af le förra, än af de sednare skola plöja Oceaen. Att tillverkningen at valsadt jern af lika dimensioner är i högst betydlig tillväxt, framgår äfven af de prof på i kokill ;jutna valsar af utmärkt hårdhet, com äro xponerade från åtskilliga verkstäder, bland vilka vi särskildt vilja nämna Klosters bruk, Åkers bruk m. fl. Lesjöfors bruks tillverkning af jerntrådsfrekter är en ganska ung industrigren, som iader den lika skicklige som ihärdige direkören Ekmans kdning uppbringats till en så hög grad af fullkomlighet, att knappast något annat återstår att önska än det, att 1e utmärkta fabrikaterna blifva allmänt sända och begagnade som de förtjena. Alla de utställda ståltrådslinorna, från de aldra gröfsta till de finaste af ett halmsträs jocklek äro slagna med yttersta noggrannhet. Deras hållbarhet är genom omsorgsfullt anställda försök, konstaterad. Huru användbara de äro i många olika riktningar torde knappast -behöfva påpekas. Vihanyligen på Enskede egendom, tillhörig kongl. sekreteraren Odelberg sett ett stort trösk verk drifvas medelst en flera hundra alvar lång ståltrådslina, dervid dragkraften erhölls från en ångmaskin, belägen, till förekommande af eldfara på ett betydligt afstånd från tröskverksbyggnaden. Oeh längden af denna lina är dock en obetydlighet i jemförelse med den längd, som dylika ståltrådslinor inneha, hvilka begagnas vid flera bruk och andra inrättningar. Dessa linors användbarhet är inom utställningslokalen ädagalagd af den skicklige urfabrikören Linderoth i Stockholm, som exponeradt ett för Linköpivgs domkyrka bestäldt tornur. De der förekommande särdeles fina och smidiga ståltrådslinorna, som gå på spiralformigt ursvarfvade linkorgar om 16 418 tums diameter äro tillverkade vid Lesjöfors, och den öfv-rraskande underrättelsen har meddelats oss att prieet på dessa linor endast föga öfverstiger det på linor af lingarn, om sådana för öfrigt kunnat dertill med samma säkerhet begagnas. Egarne af Furudals bruk ha sedan lång tid tillbaka tillverkat skeppsoch krankettingar, hvilkas utmärkta beskaffenhet allmänt ör känd och högst värderad. Vid utställningen förekommer ett rikt sortiment af brukets tillverkning. För att ådagalägga dessa kettingars styrka och hållbarhet ha de underkastats svära prof. Sålunda förekommer en stödketting af 0,80 decimaltums tjocklek, hvars styrka beräknades skola motsvara 376 centners belastning, och den sprang först när denna ökades till 603 ceniner. En annan — den gröfsta på utställningen — har profvats med 1630 centners belastning, tan att någon enda länk befinnes ha gifvit g. För att särskildt visa brottytans beskaffenhet och jernets utmärkta qvalitet, har äfven en söndereliten länk blifvit utställd. Såsom ett bevis på det förtroende, som Furvdals tillverkning förvärfvat sig, torde förtjena nämnas, att icke blott för svenska flottans räkning stora beställningar utförts vid Furudal, nian äfven att främmande fartyg dermed försett sig, och att denna artikel äfven reqvirerats till utlandet. Sverges rikedom på utmärkta malmer är allmäot känd och ytterligare illustrerad på utställningen. Men en mera storartad illustration torde näppeligen kunna åstadkommas än genom den expost, som ?Frövi— Falu jernvägsundersökningsdirektion? tillvägabringat. Den är så mångsidig och så intressant, att vi anse oss särrkildt böra för densamma redogöra, äfven derföre att i den ligger en stor, man kan nästan säga gigantisk ide antydd. Öfver ett kompartiment i industriutställvingen äro de begge orden PFrövi—Falun? anbringade. Det första, som der tilldrager sig uppmärksamheten, är en serie af sammanfogade specislkarior, utgörande en sträcka af 30 alnar, alla med stor omsorg och elegans utförda. De omfatta den föreslagna F:övi—Falu-banans rayon och de derinom liggande grufvefälten emellan Frövi jernvägsstation och Falun, från Nora och sjön Rossvalen i söder uppemot Dalelfven i norr, med större delen af Nora och Lindes, nordvestra delen af Ramsbergs, nästan hela Nya Kopparbergs, Grangärdes och Norrbärkes samt en stor del af Ludvika och Stora Tuna cocknar — en vidd af sjutton qvadratmil. der man öfverallt träffar malmer af de ädlaste och rikaste, som Sverge har att uppvisa. Också har den aktade engelske ingeniören Forbes, hvilken avställt noggranna undersökningar i trakten, officielt vitsordat, att orten är den rikaste på hela jorden?. Bekröftelsen derpå ligger i de 225 prektstufter — åtskilliga af ända till 30 centners