Aftonbladet – 28 juli 1866, sida 2

— Om tändnåisgevärets uppfinnare, Johan Nicalai Dreyse, skrif: er Folkets Avis korrespondent i Berlin völjande. Dreyse föddes 1787 i Sommerda och är son af en smedsmästare. Redan uuder sina läroår på fadrens verkstad utmärkte han sig framför sina kamrater genom sina anlag och sin skicklighet. Efter lärotidens slut arbetade han i Altenburg nära Dresden, mev sedan lyckades det honom att bli anställd, 1800— 1814, vid den af Napoleon I ombuldade gevärsfabriken i Paris och tann här nikt tilfälle att tillfredsställa sitt stora intresse för skjutvapen. Ar 1814 återvände han till Sommerda och sysselsatte sig sedan oafbrutet med tändapparater för perkussionsgevär, i det han bemödade sig att förlägga antändningsprocessen från gevärets yttre till dess inre, samt med konstruerandet af en patron, innehållande aila för ett skott erforderliga beståndsdelar. Dessa försök ledde till nppfinningen af det första tändnålsgeväret 1827, hvilket emellertid var ett framladdningsgevär. Med understöd af preussiska regeringen, som han lyckades intressera för sin uppfinning, fortsatte han sina försök tills han 1836 konstruerade ett tändnålsgevär, som laddades bakifrån. Det infördes först vid fusilierbataljonerna i Preussen år 1840, och Dreyse sattes nu i stånd att upprärta en stor fabrik i Sommerda, som intill 1863 förfärdigat trehundratusen gevär med tillhörande patrondelar och som i fjol sysselsatte 1500 arbetare. — Man har på mångahanda sätt sökt eftergöra det preussiska geväret i andra länder, och bäst bar man lyckats i Frankrike. Men hemligheten ligger i förfärdigandet af tändmassan, den s. k. ?tändspegeln?. Den tillverkas väl ock i Frankrike, men den franska håller sig blott i 24 timmar och tål ej väta, hvaremot den preussiska massan håller sig i åratal och kan begagnas omedelbart efter att den tagits upp ur vatten. —