Aftonbladet – 27 juli 1866, sida 3

7 TO OO rt KE PRV. j lighet, men som oftast af dem med förnämt förak negligeras. — Olyckshändelse. Upsala-Posten berättar Sistlidne lördag vid middagstiden, då ett grus tåg på väg härifrån till Bergsbrunna skulle pas sera öfvergången vid Säfja postväg i Danmark socken, inträfiade att timmermannen vid jernvä gen C. P. Alm från Wänge socken sprang öfve banan för att stöta på den på andra sidan sit tande och såsom han trodde sofvande banvak ten. När han fann denne vaken sprang han oaktadt banvaktens varnande rop, tillbaks; mei detta lyckades ej bättre än att lokomotivet, son gick med en fart af 30 fot i sekunden, träffad och kullstörtade honom på banan, der han doc! blef så lyckligt liggande, att tåget gick öfver ho nom, utan att han erhöll flera skador, än den han fått genom stöten mot lokomotivet. Dess: voro emellertid tillräckliga nog. Den olycklige hade ett lår, en arm, ett skulderblad och några refben afbrutna. Lokomotivet stannade och tog den sårade med sig till staden, der han fördes till lasarettet och tros möjligen kunna räddas till lifvet, emedan ingen af de erhållna skadorna är af lifsfarlig beskaffenhet. Alm är begifven på starka drycker och var möjligen vid tillfället rusig. .— Vådaskott. Från Upsala skrifves: Sistlidne söndagsmiddag inträffade, att en i gent hos plåtslagarenkan Molin varande lärling . E. Andersson, hvilken befann sig i verkstaden tillsammans med sin kamrat J. Widlund, nedtog från väggen ett skjutgevär, som han trodde vara oladdadt, och liggande på sängen påsatte geväret en knallhatt. Widlund, som satt på en stol midt emot, varnade honom och gick till sängen för att taga geväret af honom, då i detsamma detta, som var laddadt med hagel, brann utaf och skottet träffade Widlund 1 armen och bröstet. Personer, som befunno sig i rummet bredvid, skyndade genast till och togo vård om den sårade, under det Andersson, förskräckt öfver olyckan, sprang efter läkare. Widlund fördes genast till lasarettet, och är det ännu oafgjordt om hans lif kan räddas. Han är omNing 20 år, och Andersson omkring 18 år gammal. — — Årsväxten. Från Gefle skrifves den 25 Juli: Väderleken har åter blifvit klar och vacker, ehuru luften är ganska sval. De genom det förut våldsamma regnet nedslagna rågarne hafva flerstädes lyckats resa sig; höbergningen pågår under de mest gynnsamma auspicier och lofvar denna skörd att blifva den rikligaste. — Länsstyrelsernas första årsväxtberättelser. Från Jemtlands län. Etter en långvarig med regn och värma omvexlande höst, och en sedermera under December månad inträffad ostadig väderlek, hvarunder marken än vidt tillfrös, än åter upptinade, inträffade först omkring den 8 Januari en jemnare, men i allmänhet icke sträng vinter, hvilken fortfor intill slutet af April, med strängaste köld i början af Mars (här några få dagar öfver 30 grader, högst 37 grader). Ymnigare snö föll först i början af Februari och gaf derefter marken en betäckning af medelmåttigt djup. Den blida väderlek, som med slutet af April inträffade, åtföljdes dock länge af nattfroster, hvilka, helst kälen till följd af den långa barvintern nedträngt till betydligare djup och nederbörd länge uteblef, förorsakade att jorden något längre än vanligt förblef obeqväm för vårbruket, och försenade vårsådden, hvilken i allmänhet först omkring den 25 Maj och på sidländ mark ej förrän i Juni månad tog sin början. Samtidigt inträffade dock en synnerligen gynnsam väderlek med värma och nederbörd, hvilken väderlek, icke oftare afbruten af kallare vindar, än som för växtligheten varit fördelaktigt, derefter fortfarit och ännu fortfar, hvadan ock om de särskilda här brukliga sädesslag och rotfrukter samt gräsväxten kan uppgifvas följande: Höstrågen, ehuru till följd af en ogynnsam gen höst och långvarig samt ojemn förvinter mångenstädes tunn, har dock efter tidig axgång och nyss slutad blomning ett vackert utseende, som loivar åtminstone fullt medelmåttig afkastning. En våldsam och uthållande storm under blomningstiden ingaf väl någon fruktan för att rågen häraf skadats, men ehuru borsten afnötts och axen härigenom glesnat i kanterna, synes dock matningen häraf icke hafva hindrats. Någorstädes har rågen under vintern gått ut och töranledt ny vårsådd af korn. Korn, hafre, blandsäd och ärter äro väl försigkomne, och kornet redan stadt i full axgång. På en tidig och ymnig skörd af dessa sädesslag har man all anledning hoppas, och äfven der man af omstän: ligheternas tvång föranleddes att begagna mindre säkert eller tjenligt utsädeskorn, synes nåson farhåga icke mer behöfva hysas. Potatisen, hvilken i jemförelse med säden i allmänhet icke är så fullt försigkommen, står dock ganska vacker. Der densamme var mera högväxt, då stormen inträffade, har stjelken något skadats, men dock utan att deraf befaras någon kännbar olägenhet. Färsk potates af tidigare sort har i Östersund redan utbjudits. Öfriga mindre allmänt förekommande rotfrukter, äfvensom lin och rampa samt trädgårdsväxter hafva alla ett lofvande utseende. Gräsväxten, befordrad genom len ovanligt gynnsamma väderleken. lofvar i allmänhet en rik foderskörd, ehuru den å myrar och sidländ mark är svagare, samt den artiiciella vallen äfven på åtskilliga ställen lidit af . k. svalbrand? eller isbränna. Slåttern tog i le flesta bygder sin början i sistförflutna vecka. . Herjeådalen, der väderleksförhållandena varit något olika med dem i Jemtland, och der en orrare vår först mot medlet af Juni månad aföstes af den gynnsammaste väderlek, har grölan derefter, enligt kronofogdens rapport, gjort exempellösa framsteg?, och står nu fullt så vacker som i Jemtland och såsom vanligt något nera utbildad. RR OR TR ROR TR -———E—A RO