brådde sig sjelf derför, vid tanken på at hennes glädje köptes med en annans li dande; De medel doktorn föreskrifvit föl sin hustru gjorde emellertid god verkan, och mrs Gibson var särdeles tacksam och vänlig mot Molly. tjag tror verkligen, mitt hjerta lilla sade hon och strök Mollys lockar ur pannan, att ditt hår blir mjukare och förlorar den skarpa, otrefliga knollrigheten, som gjorde att det aldrig låg slätt. Molly förstod att hennes styfmoder var vid särdeles gödt lynne, ty att hennes hår föreföll mer eller mindre knollrigi, var ett säkert märke på huru högt hon för tillfället stod i mrs Gibsons gunst. Jag är riktigt ledsen öfver att du skall vara hemma för min skull; men din älskade pappa är så ytterligt orolig öfver mig. Jag ar alltid varit alla herrars favorit, och salig Kirkpatrick visste ej huru väl han vi mig. Men jag tror att mr Gibson är änd mera dåraktigt öm emot mig. Hans sista ord voro: Var rädd om dig, Hyacinta, och så kom han tillbaka och sade: Om du ej följer mina föreskrifter svarar jag ej för följderna. — Jaz hotade honom skämtande med pekfingret och sade: Var icke så ängslig öfver mig, du kära, oroliga varelse ! Jag hoppas att vi ej underlåtit något af hvad han föreskreft, sade Molly. SÄhnej! Och nu är jag också mycket bättre, Vt du, så sent det är, tror jag ändå du kunde gå till mrs Gooderough! Maria kunde följa dig och det skulle roa mig att se dig klädd; då man i några veckor oupphörligt burit mörka, varma yllekläcningar, längtar man riktigt efter ljusa, olada färger och en aftontoilett. Så gå nu och kläd dig, mitt hjerta, och kanske du san föra några nyheter tillbaka med dig,