Aftonbladet – 24 juli 1866, sida 2

— Gellivare. Från Gellivare skrifves till tidningen Gripen den 4 dennes: I tvenne veckors tid ha vi fått glädja oss åt en varm och vacker väderlek, hvilken ingifver hopp om god skörd, ehuru allt ännu är 1 sin början. Det mest försigkomna korn är ännu blott 3 tum högt, och potatiskålen likasä. Med jernvägsanläggningen synes det för närvarande stå ganska klent till. Kontanter finnas icke alle, och arbetarne hafva måst emottaga betalning in natura, hvarigenom förtjensten blifvit ringa, emedan verkets handelsagent uppstegrat varorna till ett oerhördt pris; det säges ända till 3 rdr och derutöfver för 1 lispund rågmjöl. De, som haft ackord, ha väl fått något öfver af sin förtjenst, men den som arbetat för dagspenning, har merendels blifvit skyldig. Alla arbetare härifrån ha återkommit, och som inga arbetsförtjenster finnas inom socknen, så begifva de sig nn österut till Pajala för att derstädes söka av bete. in sorglig händelse har för icke så länge sedan inträffat i Hietaniemi, i det dervarande komministern Axel Stenborg, broder till v. pastorn härstädes, spårlöst försvunnit. Han hade inågot ärende rest till Haparanda, och då han icke efter tvenne veckors förlopp lät sig afhöra, anställdes efterforskningar af hans hemmavarande moder, ehuru utan resultat. Man förmodar, att han under återfärden från staden omkommit i Torneå elf, enär islossningen omkring samma tid derstädes pågick. Han egde utmärkta predikogåfvor, men älskade derjemte glaset och kortleken, från hvilka han oftast först skilde sig, säges det, då klockorna kallade till gudstjenst. Sedan Mars månad, är detta den fjerde presten, som döden skördat å denna ort, nemligen: Engelmark i. Gellivare, Westerlund i Jockmock, Rosenius i Öfver. Kalix och Stenborg i Hietaniemi. Den sistnnämnde var lyckligtvis ogift.